Den hundratusende tweeten

Jag har precis skrivit 100 000 tweets. Åtminstone enligt Twitter. Jag vet att det egentligen är fler då den stora indexkraschen i mars 2010 käkade upp ett antal tusen. Men struntsamma – min räknare har nu passerat 100 000. Och det är inte speciellt många som är automatgenererad dvs länkade till bloggposter mm.

Det är två svenska konton (som inte är automatgenererade nyhetsflöden) som har passerat 100 000 innan mig och de har gjort det på bra kortare tid (jag har varit på Twitter fem år – dock var de första åren mindre aktiva då vi hängde på Jaiku): @ame_tyst och @ficklampa (@annoula64 är ett gränsfall då hon retweetar till mesta delen men gör det manuellt). Några fler kan jag inte hitta.

Jag fick 2010 priset Sveriges Meste Twittrare av Daytona men mycket har hänt på de två och ett halvt år som gått sedan dess. Sociala medier är idag snabbt på väg att bli mainstream, vi har klivit upp i en ny marknadsverklighet. För mig är Twitter en del av vardagen, ett sätt att både tipsa, diskutera och få input för det jag arbetar med, kontakt med mina vänner osv. Jag använder det som anteckningsblock under events (och sparar allt i Storify).

Twitter är en del av mitt jobb men mycket mer en del av mitt liv. När folk frågar varför jag twittrar har jag svårt att förklara eftersom det är ungefär som att fråga varför jag dricker kaffe eller sover (det gör jag iofs väldigt sällan men ni förstår idén).

Twitter utvecklas ständigt åt olika håll: användandet breddas och fler och fler tillkommer. Senaste siffrorna är att det finns cirka 500 000 konton men av dem är det kanske hälften som är aktiva. Det är ändå mycket. Kändisar, idrottsevenemang (se min postning om att följa OS på sociala medier) och företag satsar på en Twitternärvaro. I Sverige har kändisar tagit över följartoppen och såväl Almedalen som Melodifestivalen toppar användandet av Twitter i Sverige.

När jag får frågan om hur företag bör arbeta med Twitter så brukar jag påpeka att det handlar om att få nätverket att bli en del av vardagen: inte fastna i megafonbeteende – och om man ändå känner att man inte hinner att arbeta med Twitter separat är det viktigt att berätta vad man tänker använda kontot till i presentationen. Det finns inget som säger att dina kunder, dina potentiella kunder inte vill följa dig på Twitter som varumärke, men du måste göra dig tillräckligt intressant för att få plats i ett följe – och berätta att du finns på Twitter.

Så vad kommer jag göra under nästa hundratusen tweets? Det jag gör nu. Sen om det är Twitter som kommer fortsätta vara min viktigaste vardagskanal eller om det blir någon annan kanal – det visar sig.