En av de kanske viktigaste insatserna som gjorts för att förstå sociala medier i Sverige är det arbete som Hampus Brynolf (@hampusbrynolf) gör med Twittercensus. Twitter är svårmätt eftersom det skapades utan mening att bli så stort. Det är fritt och relativt enkelt att ”vara någon annan”. Det gör att det inte är speciellt lätt att rakt av mäta ”svenska konton”. Det Hampus gjort är att skapa en metod som strikt använder språk och relationer. En smart metod som gett oss en unik bild av ett socialt nätverk – en bild som jag inte sett finns någonannanstans.
Idag släpps de nya siffrorna som du kommer kunna hitta på Twittercensus men redan nu har pr-maskinen gått igång och det visar sig att Twitter faktiskt växt rejält under 2012: 475474 konton på ”svenska” Twitter. Dagliga användare är fortfarande relativt få: 80000 om man jämför med DAU på exempelvis Facebook. Det som enligt Hampus hänt är att Twitter mainstreamifierats – det är många mer unga, personer med icke-mediala jobb respektive med mer allmänna intressen som sport och musik som skaffat sig ett konto. På samma sätt har regionala kluster bildats – något som tidigare inte varit synligt på samma sätt.
Jag ska erkänna att jag inte trodde det växt fullt så mycket och åt det hållet. Vilket visar problemet med att det är svårt att överblicka nätverket. Samtidigt har jag sett indikatorer på en förändring på Twitter bara genom att vara där: de tidiga användarna (inkl mig själv) har minskat intensiteten samtidigt som Twitter blivit kritiserat som ankdamm mm. Om man tittar på hur Facebooks mainstreamifiering såg ut fanns ungefär samma indikatorer.
Ganska många experter och undersökningar i världen pekar åt att Twitter, genom sin öppenhet, enkelhet och snabbhet går mot att bli ett broadcastmedia i meningen att det är relativt få som skapar en stor del av innehållet medan många ”lyssnar” – något som också Twittercensus visar. Det förklarar också delvis den lista som Twitterbarometern från Aitellu om ”inflytande”* som visar hur kändisar i andra medier ofta blir detsamma på Twitter i form av mängd följare respektive retweets. Självklart innebär varje nytt media en breddning av personer som syns, märks och influerar andra men på många sätt kan det också snarare bli en ytterligare förstärkare av en grupp redan väl synliga personer.
Fortfarande är det svenska sociala medieuniversat Facebookifierat i användartal men Twitters styrka ligger i att det är tätt sammankopplat med traditionella medier och därmed bygger konvergens mellan olika medieslag. Snabbheten, öppenheten och möjligheten till anonymitet är också viktiga parametrar för Twitter som en kanal där opinioner bildas respektive åsikter flyger runt. Det är i sin grund en fantastisk demokratisk möjlighet dock med faran att den genom en ”medialisering” tappar detta och blir en sorts coolare nöjesbilaga där kändisarna blir ”närmare”.
Twitter själva arbetar hårt på att skapa en affär vilket gör att nätverket blir mindre och mindre öppet tekniskt sett (läs gärna min postning om hur tidiga Twitter indikerade en förändring som dock aldrig blev).
* Jag anser att Aitellu använder ett felaktigt uttryck i sin undersökning då inflytande är så många fler parametrar än de tre som de valt att använda i sin undersökning. Till skillnad mot det utskällda Klout – som använder uttrycket influens vilket är både öppnare och handlar om mindre grad av påverkan – så blir uttrycket vilseledande. Plus att Klout använder 400 signaler medan Aitellu använder tre – och då endast Twitter.
Post #049 i #blogg100