På väg mot en intensiv vecka. Precis som det ska vara. Igårkväll när jag berättade för barnen att jag skulle vara borta hela veckan så var det inte telefonen som var det viktiga utan åttaåringen ansåg att det var dags för henne att få ett eget MSN Messenger-konto för att kunna prata med mig. De är sannerligen digitalt infödda mina barn, där mobiltelefonen, datorn och iPod touch är självklara delar i deras liv.
Senaste tiden har det också visat sig att tioåringens kompisar skaffat sig Facebook och en del har börjat att använda Bilddagboken. Det förstnämnda på grund av de sociala spelen, det sista eftersom de alla använder sina kameror för att dokumentera sitt liv. Jag kommer att skriva en längre analys om detta framöver men min slutsats är att det knappast är produktivt att förbjuda utan mycket viktigt att lära sig själv hur plattformarna fungerar, ta en lång diskussion om såväl faktiska faror som moraliska aspekter på att interagera med andra över nätet – och sedan ge barn möjligheten att faktiskt ta det ansvar de kan ta. I grunden handlar det om att känna sina barns möjligheter och begränsningar: kan de ta ansvar för sina relationer i det analoga livet så kan de göra det online.
Kategorier