Tidningsfria dagar räddar inte trad.media

Det är tidningsfri dag idag igen.

Jag som digital evangelist tycker det är jättebra. För i en industri som spenderat det senaste halvåret med att oroa sig för hur de ska rädda papperstidningen, hur affären ska räddas för traditionella medier så är det dock oerhört märkligt att välja att köra ett antal tidningsfria dagar. Man bjuder verkligen in till att få sina prenumeranter att börja läsa tidningen på nätet – och inte nödvändigtvis den tidning man prenumererat på.

Det här visar på två saker:

  1. Distributionen av nyheter på papper är inte bara obsolet när det gäller snabbhet kontra webben utan också beroende av många andra yrkesgrupper än journalister, yrkesgrupper vars arbetstid och avtal får styra utgivningen lika mycket som nyhetsflödet.
  2. Att tidningar inte förstått allvaret i situationen. Om man är intresserad av att rädda papperstidningen måste man inte bara se till att skapa ett större mervärde när det gäller innehållet utan också se till att tidningen kommer till prenumeranterna när de faktiskt vill ha den.

Det verkar inte som om det är intressant för de traditionella dagstidningshusen.

Ridå.