På Twitter ser jag ”RIP @annicatiger”. Jag får sedan snabbt se att hennes dotter meddelar hennes bortgång på hennes FB-sida. En av de riktiga legendarerna inom svenska internet har gått bort idag.
Tja, varför lägger man upp en hemsida egentligen? Och i mitt fall fyra stycken….och nu till råga på allt en vuxen variant av reload? Säg det? I mitt fall tror jag det beror på att jag har upptäckt vilket kontaktnät Internet är. Att exponera sig på nätet ger oanade och intressanta nya kontakter med människor man aldrig skulle ha mött i levande livet pga geografiska hinder
Annica Tiger startade i slutet av nittiotalet en HTML-skola (mer om den på Internetmuseum) som varit en av de viktigaste folkbildningsinsatsen runt internet, och inte minst för att skapa delaktighet genom att ge vanliga människor möjlighet att börja lära sig det här med hemsidor. Överallt ser jag nu personer som idag arbetar inom branschen som helt enkelt påpekar att ”hon lärde mig koda”.
Tidigt snodde hon helt enkelt kunskapen från nördarna och gjorde den tillgänglig, enkelt och lätt att förstå. Läs gärna hennes krönika på Internetmuseum. Hon blev en viktig del av reloading-utvecklingen som i sig la grunden för den svenska blogghistorien, och hon har stått upp mot näthat och elitism. Tidigt tillhörde hon de starkaste rösterna i att förklara att kvinnor och gamla är välkomna och smarta nog att använda internet.
Utan henne hade det svenska internet sett helt annorlunda ut. Sämre. Mindre öppet.
Hon är ett bevis på att en människa kan göra skillnad genom passion, tålamod och envishet.
Vila i frid, Annica. < /html >
Ps. Många är det som berättar om hur viktig hon varit. Exempelvis som @dekman
@deeped nej vad tråkigt! Lärde mig koda HTML tack vare henne 96-97. Har nu jobbat med webb professionellt i >15 år.
— Daniel Ekman (@dekman) January 6, 2016
Läs också Fredrik Wass text på DI Digital. Och Annika Englunds minnes text på Dagens Analys. Liksom Peter Esse på Array.
Uppdatering:
Internetmuseum som drivs av IIS – Stiftelsen för Internetinfrastruktur tar hand om Annicas sajter. Det gör mig väldigt glad.