Läs gärna vår uppdaterade post och lyssna på vårt podcastavsnitt om hashtags!
En hashtagg består av ”staketsymbolen” eller pound-tecknet (#) framför ett ord och strukturerar metadata i en dataström eller för att strukturera olika ämnen och kategorier i ett digitalt sammanhang. Hashtaggar är ett sätt att hitta mer innehåll om olika teman och ämnen istället för att få innehåll som grundar sig i sina sociala kontakter. Hashtaggarna fungerar som utmärkta filter för att undvika alltför mycket irrelevanta träffar när du söker på olika termer eftersom de används mer medvetet än generella ord.
Hashtaggens historia
Dess uppkomst kan härledas tillbaka till IRC-tiden när olika kanaler använde sig av hashtaggar för att indikera att det var en kanal som låg utanför den lokala servern. Men i och med att Twitter växte så blev hashtaggen ett sätt att strukturera olika ämnen, enligt Twitterhistorien var det Chris Messina (numera @chrismessina då @factoryjoe) som föreslog att man i det unga nätverket använda tecknet för att komma utanför sin egen sociala sfär. I samband med iranska valet och att Twitter växte i vikt för opinionsbildning så ökade också användningen av hashtaggar på Twitter (och andra mikrobloggar). Instagram valde att implementera hashtaggen som enda möjlighet att kategorisera (och hitta) bilder utanför sin egen sociala följarkontext precis som många andra sociala tjänster online utnyttjar hashtagg-metodiken för samma sak. Andra plattformar såsom Tumblr (där hashtaggen fungerar som etikett för postning likt bloggens etiketter). Pinterest har gått andra vägen och även om hashtaggar blir länkade till en sökning så går sökningen till själva ordet och inte den specifika hashtaggen: #fashion går till fashion. Google+ har försökt att få användare att plussa ord för att länka dem men fallit till föga och tillåter hashtags. Youtube har ingen funktionalitet för att automatiskt göra länkar av hashtaggar förutom i kommentarsfältet men de används ändå ganska frekvent i både rubriker och beskrivningstexter.
När nu Facebook implementerat hashtaggar kan man lugnt säga att metodiken och ”staketsymbolen” blivit en oundgänglig funktion online, vilket man också de senaste året sett genom att företag i reklamsammanhang använt hashtaggen både som igenkänningsmodell, symbol för att visa att man är modern respektive utnyttjat i tävlingar mm. Hashtaggen är både en symbol för sociala medier på samma sätt som like-handen men också en användbar funktion för att kunna filtrera innehåll.
Varför hashtaggar?
Så vad gör hashtaggen? Vad är meningen? Varje socialt nätverk bygger på att du bygger en social kontext: du följer vissa användare som du sedan interagerar med i ett flöde. På Twitter, på Instagram och på Facebook – de du valt att följa, de som du släppt in som vänner osv är din primära sociala kontext. Det är deras inlägg du ser och utanför den kontexten ser du endast meddelanden som dessa delar vidare; genom retweets och delningar.
Det hashtaggar gör är att bryter upp din sociala kontext. I Facebook ser du vanligtvis bara de inlägg som dina vänner och sidor som du följer lägger upp, i Twitter endast meddelanden som de du följer skickar upp och på Instagram endast de bilder som de du valt att följa skickar upp. Genom att en hashtagg söker igenom det generella flödet dvs. allas inlägg efter hashtag kan du se vad andra än din sociala kontext skriver. Exempel: om du klickar på #pannkaka så kommer du se vad alla andra skriver om pannkakor om de valt att markera ordet – oavsett om du följer dem eller inte. Eller för att se många olika katter är #catsofinstagram på Instagram ett perfekt val.
En hashtag är också mycket demokratisk. Det finns inga färdiga hashtaggar utan användarna själva skapar dem. Stora hashtaggar bygger helt enkelt på att många vill diskutera om ämnet. Genom att använda hashtaggar kommer du också nå nya användare – och därmed potentiella nya relationer på ett socialt nätverk.
I slutet av den här posten kommer en del tips om hur du som företag och organisation kan använda hashtaggar.
Hur används hashtaggar?
Hashtaggar på Twitter används ofta i samband med olika evenemang. Sveriges kanske största och mesta hashtag är antagligen #melfest som i år renderade oerhörda mängder med tweets (titta på de bilder @jocke lagt upp) och självklart användes de i rapportering i traditionella medier. Självklart är demokratiska processer vanliga att få en hashtag (#valet2013) men också tv-program; en hashtagg som dyker upp varje morgon är #nymo som används av många som ser på TV4s Nyhetsmorgon. Men många företag och organisationer, liksom andra evenemang ser till att ha hashtaggar för sitt evenemang. Vi ser också fler och fler tävlingar som bygger på just hashtaggar – vilket blivit mycket vanligt i Instagramtävlingar under senaste halvåret. Twitters hashtaggar kan också vara olika ämnen – exempelvis #näthat och #prataomdet är kända exempel. Det är idag relativt ovanligt att varumärken väljer att konstant hashtagga sina varumärken.
Instagram är extremt beroende av hashtaggar då de valt att det är det enda sättet du kan hitta andra bilder. Många reagerar ibland över den mängd hashtaggar som en del Instagramanvändare använder vilket är förståeligt men att utnyttja möjligheten innebär också att fler kan se dina bilder än de som följer dig. Det är ett sätt att kategorisera dina egna bilder men också bjuda in de som är intresserade att se fler bilder i ett ämne. Exempelvis om du tar en bild på oxjärpar på Svenssons krog i Uppsala så skulle du kunna tagga den bilden med #uppsala #oxjärpe #Svenssons #food. Just på Instagram har också olika grupperingar eller händelser blivit hashtaggar – exempelvis #igers som jag skrivit om förut och #photowalk som innebär att ett gäng går ut på promenad och tar instagrambilder. Förutom sökfunktionen så kan du i exempelvis Statigr.am finns översikter över olika hashtaggar som är populära.
Facebook och hashtaggarna
Facebook har varit sena på pucken. Det kan bero på många saker. Några sannolika skäl är att Facebook bygger hela sin existens på att du är i din sociala graf; genom likes, delningar mm så breddas din sociala kontext då du ser vad dina vänner delar och gillar från sina vänner. Facebooks sociala graf bygger också på att du är kopplad till olika personer på flera sätt: vad du gör, lyssnar på, gillar osv. Vidare är Facebook mer stängt, och incitamentet att använda hashtaggar är lågt då användarna ofta går till Facebook endast för att kolla vad deras vänner gör.
Samtidigt har utvecklingen gått åt ett mer öppet håll för Facebook, och företagens sidor liksom användarnas uppdateringar blir mer och mer allmänna. Möjligheten att kategorisera ämnen med hjälp av hashtaggar även på Facebook innebär att man enklare slår sig lös från den sociala kontexten även på Facebook – och för företag blir det intressant att utnyttja det både som lyssningsverktyg och som marknadsföringsmodell.
För fler och fler rullas nu funktionen ut. Ett ord där du sätter ett staket framför blir nu på Facebook klickbart: Facebook söker igenom innehållet och lägger upp en lista med inlägg som har samma hashtagg oavsett om du följer personerna eller inte. Dock kan du bara se inlägg som du har rätt till att se dvs. från personer som du inte är vän med är det inlägg som är satta som publika, eller satta som vänners vänner då ni har någon vän gemensamt.
Facebooks hashtaggar kommer innebära en gigantisk datamängd under förutsättning att användare börjar använda dem. Det är den stora utmaningen idag – hashtaggar är inte en självklar del av Facebookanvändandet. För Twitter är hashtaggandet en självklarhet, för många instagramanvändare likaså samtidigt som det finns oerhört många som väljer bort hashtaggandet på de plattformarna.
Problemet ligger i incitamentet: Facebook är som tidigare sagts vårt mest personliga nätverk. För många det enda sociala nätverk man använder. Det är kopplat till vilka som är ens vänner. Graden av nyfikenhet vad andra än sina vänner säger om exempelvis Game of Thrones senaste avsnitt är inte så hög generellt.
Samtidigt blir hashtaggen mer och mer generell och en del av mainstream-kulturen runt Internet. Vilket gör det mer eller mindre omöjligt för en sociala medietjänst att inte implementera det som en del av sin distribution av innehåll. Facebook är världens största sociala nätverk och ju mer vana användare blir och desto fler som väljer att också testa exempelvis Twitter, Instagram eller andra nätverk desto enklare kommer det vara för dem att börja använda hashtags på Facebook.
Hashtag-funktionaliteten på Facebook är idag ytterst basal men det indikeras från Facebookhåll att de kommer att utveckla det mer och mer.
Några tips för företag
- Använd hashtaggar kontinuerligt på Twitter i eget material. Skriver du om logistik varför inte använda #logistics
- Hitta en möjlig hashtag för varumärket. Vår byrå använder exempelvis #upftw som kännetecknande hashtag.
- Håll koll på aktuella hashtaggar inom er bransch respektive som berör er tjänst/produkt. Gör en sökning på hashtaggen och spar den så att ni kontinuerligt kan följa vad som händer i den.
- Aktivera er genom att delta i diskussioner i aktiva hashtaggar. Om det pågår ett seminarium där målgruppen korrelerar med er sociala målgrupp. Eller om ett TV-program tar upp saker som ligger er varmt om hjärtat: delta i diskussionerna som varumärke.
- Använd relevanta hashtags – exempelvis ert varumärke, produktnamn och liknande.
- Addera hashtags inom ämnen som är relevanta för bilden och er produkt eller tjänst (detta gäller också Pinterest)
- Kolla genom populära hashtags för att hitta de som kan driva ny trafik till er användare.
- För att inte skapa hashtagväggar i beskrivningarna – hashtagga bara mest relevanta i denna. Addera kommentarer på egna bilden med ytterligare hashtaggar.
- Sök relevanta sökord i Instagram för att kolla vad andra tar för bilder runt de orden.
- Sök ert varumärke och kommentera positivt runt bilder som hashtaggats med ert varumärke.
- Använd varumärket som hashtag i postningar: exempelvis avsluta med #varumärke
- Relevanta ord och ämnen låter du bli hashtaggar inuti texten. ”Idag har vår #expert Christoffer Dubbdäck pratat om nya trender inom #logistik på Logistikforum. Bland annat tog han upp… se filmen…”
- Sök på hashtaggar som är relevanta för ert företag med jämna mellanrum för att ”lyssna av”.
- Håll koll på hur funktionen utvecklas – exempelvis via Deepedition Digital PR på Facebook eftersom det antagligen kommer både API-er och ytterligare funktionalitet.
Kolla också in den undersökning som Socialbakers gjort.