Deepedition DigitalPR [2011/06/07]

Facebook blir i det här nästintill total vardag. Skrämmande eller logiskt? Man bör inse att vi nu har nästan 700 miljoner användare på plattformen, mängden företag och organisationer som börjat att röra sig på plattformen.

”A customer-obsessed company focuses its strategy, its energy, and its budget on processes that enhance knowledge of engagement with customers, and prioritizes these over maintaining traditional competitive barriers,” Bernoff explains in a Forrester blog. ”Previous sources of competitive dominance — manufacturing, distribution, even information mastery — are now just table stakes”

Eller för att säga det kort: ”Everything we know is changed”.

Det här är också disruptivt: ”Customer engagement and relationships — ”understanding, delighting, connecting with and serving customers” — are the only advantages that will enable companies to survive the continuous disruption that will define business going forward”

Framtiden handlar om: ”real-time customer intelligence; customer experience and customer service; sales channels that deliver customer intelligence; and useful content and interactive marketing”

Bernoff kallar de som inte förstår det här för ”dead men walking”. Shit, det här är sprängstoff…

”* Research: Spend less on surveys that generate results too late to act on, and more on real-time listening to social media and the search for customers’ unarticulated needs.

* Service: Invest in a comprehensive, cross-channel customer experience program, and stop treating call-center workers as ”slaves” (hire carefully for problem-solving mentality, train for conversation skills, and measure and reward problem-solving excellence over speed).

* Sales: Stop incentivizing the sales force to ”cram the channel,” and concentrate on connecting directly with end consumers. Obsess about repeat customers, rather than new business. Take money from email and advertising blasts and spend it on interactive content and mobile apps that create real connections.”

Ingen hemlighet att jag gillar tanken bakom QR-koder även om jag ser problemet med att det inte är direkt enkelt att jobba med.

Likify handlar om att försöka driva saker lite snabbare till ett like. Jag är osäker på att det är bra men det är en intressant idé.

Hehe… som sagt: infographics är måttligt användbara enligt mitt tycke…

Ok. Det här är sjukt cool tekniskt sett. Och kanske ett svar varför ipad2 fått en kamera… Men kommer det att lyfta? Ja, jag tror på augmented reality som en möjlighet att mer icke-intrusivt skapa mervärden, tillgång till ytterligare information. Problemet är att både AR och QR-koder kräver enskilda appar vilket innebär en längre startsträcka för användaren. Att i de olika mobila operativsystemen integrera AR och QR avläsning skulle ge en rejäl skjuts för den utvecklingen.

Jag förstår delvis kritiken men samtidigt kan jag tycka att vissa argument runt personlig integritet alltid ger sig på Facebook men aldrig andra tjänster. Självklart finns det en oro hos säkerhetsföretagen när Facebook och liknande tjänster delvis gör det mindre intressant med säkerhetsaspekter som går att sälja till slutanvändare.

The health graph. Run Keeper har sex miljoner användare. Och ett api som kan utnyttjas av andra. Hälsa 2.0 är nästa stora buzz där också Internet of things kommer vara en viktig del.

Jag skrev om gårdagens WWDC på annat ställe så Annika får göra sammanfattningen. Två saker som är de viktigaste: att Apple nu väljer att gå ifrån behovet av en dator för att synka och uppdatera devices. För Apple är inte datorn längre den viktiga affären: uttrycket ”PC Free” säger mer om deras tänkta framtid än att det bara handlar om enklare hantering. Som sas under Keynoten ”vi säljer enheter i länder där man inte har råd med både telefon och dator”.
Den andra viktiga delen är att man går ifrån filsystem och filer som grundläggande del av användandet: du skapar saker i en app och det flyttas automatiskt mellan appar. Filhanteringen utanför applikationerna försvinner mer och mer.

Per Svensson balanserar lite vingligt mellan att oroa sig för att människor läser färre tidningar samtidigt som han noterar att journalistiken missat gorillan i rummet och istället har vi en stark utveckling av vad han väljer att kalla ”parajournalistik” eller det som kallats ”gräsrotsjournalistik” sedan flera år. Hans notering att parajournalistiken kan skapa mindre mångfald genom att filtren, hubbarna bygger på gemensamma värderingar vilket innebär att man får färre ingående perspektiv. Samtidigt är det en logisk följd av både möjligheterna till att samla ihop sin information, nödvändighet på grund av den mängd information som måste hanteras och därigenom filtreras. Men självklart: att vara allmänbildad innebär inte bara att läsa sånt som man redan egentligen känner till. Filtreringen kan handla om fördjupande snarare än förmerande.

Den stora utmaningen för journalistiken ligger i att skapa nytta i sin #journalistroll i en tid där varje företag är ett medieföretag, varje individ kan vara sin egen gräsrotsjournalist och där de höga ideal som journalistiken haft inte längre har samma värde.

Det här är samma sak som Sveriges Radio valt att göra för ett år sen: http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article2467259.ece . Det är egentligen en ganska komplex fråga – för oavsett storlek och företräde så är Facebook och Twitter varumärken. Men det blir praktiskt väldigt märkligt.

Twittersphere kommer som ord i Oxford dictionary. Det är en indikation att vi nu verkligen går in i nästa fas där sociala medier verkligen är vardagen.

Helienne Lindvall skriver om super injunction och hur oerhört orättvis den lagen är. Läsvärt!