Jag har precis packat upp min trunk efter SSWC. Jag jobbade i Stockholm idag så jag kom först hem till Dalarna ikväll.
Dagen har spenderats med att försöka förstå den animositet som uppkommit mot SSWC och den syn på att det skulle handla om en elit som dykt upp. Men jag tänker inte kommentera det.
För lite mer än ett år sedan gjorde Martin Källström den här filmen på Reboot11. Episk och så talande för känslan av eventet. I år har Pelle Sten och Björn Falkevik gjort en time lapse-film över SSWC som är kanske lika talande. Om kontexten runt Reboot för många av oss var att våga hoppa (några vågade hoppa även i år :)) så handlar kontexten för oss som gillar, arbetar med eller på annat sätt berörs av sociala medier om rörelse – en rörelse åt många olika riktningar. Om att hoppa handlar om att göra satsa på en enda explosiv energivåg så är vi idag i ett läge där det handlar om uthållighet, tålamod och att röra sig även i motvind och regn.
Kolla filmen:
Många skriver mycket om campen nu. Och min roomie Jan Videren samlar ihop allt med den äran. Läs och minns om ni var där eller ni som inte fick tag på en biljett (den enda separation som skedde) – läs och delta lite nu i efterhand.