- Micro Persuasion: Posterous is Changing How I Think About Blogging
- Daring Fireball: Regarding the WSJ's Report That Steve Jobs Had a Liver Transplant
- Klargörande
- Förlag vill censurera debatt på Flashback och bloggar
- You Still Need a Frame | chrisbrogan.com
- Reklamsajten Adage listar de största Medietwittrarna
- New York Times utser "Twitter- redaktör"
- Ny trend: Pudelreklam
- Ditt, kundens och det verkliga problemet
- Investigate your MP's expenses
- Makten och öppenheten — jardenberg unedited
- Jag sommarpratar – Sveriges Radio
- Why Government Needs to Participate in Social Media
Om Posterous. Jag vet inte. Testat men jag kan ändå känna att jag vill ha mer direktkontakt med min blogg än att skicka mail. Dock – när det gäller mobila webben blir det riktigt smut.
En lång lång lååång genomgång av de märkligheter som finns runt WSJs rapportering om Steve Jobs levertransplantation. Intressant liten studie i en förändrad journalistik och i PR.
En liten darr på Cannes-vattenytan kom när ordföranden i juryn för PR valde att på ett minst sagt märkligt sätt skämta om den svenska kampanjen för Halebop "Messa mera" och PRIME. Trist att min chef på JMW också blev indragen i skämtet. Att de flesta nog ändå ser det som en icke-nyhet gör det ju inte bättre. Om man möjligen ska ta myten om att "all pr är bra pr" så har den nya klassen för PR onekligen fått lite uppmärksamhet åtminstone här hemma i Sverige. PrimePR och Halebops bidrag har hystat in ett antal priser – bland annat vann de pris i European Excellence Award innan jul där JMW och min gamla byrå Heimer & Company och E.ON HR var nominerade för E.ON Young Heroes. Så grattis PrimePR till shortlisten och hoppas vi slipper fler dumma skämt.
Den timide Kullin skriver lugnt och sansat om Spionförlagets stunt som bland annat innefattar fejkbloggande och svarthatts-SEO. Själv säger jag rakt av att det är skit. Och rejält fånigt – och kanske i vissa fall upprörande när man samtidigt läser hur iranska bloggare censureras och fängslas för att de väljer att skriva om situationen i sitt land. Så i grunden äcklar kampanjen mig lite. Att lattja med censurbegreppet för en kampanj för böcker är osmakligt.
Bra. Frame, ram, strategi, idé. Allt startar ändå där.
Hanna skriver om att Adage skriver om… Medietwittrare är också ett nytt ord. Och jag ska bli snällare :)
Visserligen vore det mer rätt att kalla det redaktör för sociala medier men DN vill ju leka kvällstidning ibland.
Nytt ord: pudelreklam. Tecken på att PR inte räcker?
Problemet är väl snarare att man inte ska försöka att lösa problem man inte fått betalt för att lösa om man är i kommunikationsbrasnchen. Men Per är något på spåren: jag vet ett antal projekt där idén är att gå in mer på att faktiskt lösa både kundens strukturella problem och kanske hitta lösningar på det verkliga problemet. Mitt problem blir dock att ingen har lust att betala :)
Guardian kör lite SETI på sina politikers utgifter. Alla kan vara med och tycka till, kolla genom dokumenten och på så sätt skapas en fantastisk synergi mellan vanliga människor och journalistiken.
Jardenberg är en man som minst sagt är intensivt aktiv precis hela tiden. Det nya projektet är spännande och jag tror att det kan bli en riktig killer för hur sociala media kommer att användas hos dem som granskas. Det är alltid bättre att förekomma än att förekommas (vilket jag bland annat kommer att prata om i en dragning runt sociala medier för offentliga organisationer)
Det här är smart. Spela in ditt eget program – enkelt.
Egentligen 1A när det gäller sociala medier, men för offentliga organisationer är det fortfarande, konstigt nog, en lång väg att gå. Det är en nästan spännande motsättning att de som defacto är till för medborgarna ofta är sämst på att konversera med sina mottagare och uppdragsgivare.