När jag nu följs av Uppsala Kommun på Twitter, liksom har roats av BoxerRobert under någon vecka så kan det vara på sin plats att fundera hur man ska försöka göra för att behålla det personliga men samtidigt vara ett varumärke. Det är inte lätt. Hade den diskussionen med Halmstad & Co för några månader sedan också: problemet är helt enkelt att om man vågar göra som exempelvis Uppsala nu gör – prata med människor så blir det svårt att hålla en gräns mellan den som skriver och varumärket. Det finns två olika skolor inom det här:
- Varumärket twittrar.
- Personer som jobbar på företaget twittrar
De båda valen innebär olika ingångar på hur man skapar sina konton. I det första är det enkelt: det är varumärket som är kontot. Problemet blir då gränsdragningen för den personliga rösten, tonaliteten när man pratar med varandra. Flera amerikanska företag vars support till viss del flyttat ut på Twitter (comcastcares och ask_wellsfargo exempelvis) väljer att berätta vem det faktiskt är som skriver tweetsen. Jag tycker det är ett bra sätt. För problemet med nummer två är att man skapar två olika konton, och det är lätt att det ena bara blir ett push-konto av aggregerade bloggposter och nyheter medan det är personen som sedan blir den som driver konversationerna. Vi har föreslagit det förut men idag ser vi att det är ett sätt som inte riktigt fungerar. Väljer man nummer 2) ändå bör man helt enkelt skapa kontot i ”namn_varumärke”.
Jag tror att vi nu rör oss mot en tidpunkt där många varumärken förstått så pass mycket av sociala medielogiken att man kan våga att börja konversera med sina konsumenter, partners och konkurrenter utan att oroa sig för att varumärket tappar sitt värde. Det personliga är det viktiga. Alltså menar jag nu att utifrån ett rejält pedagogiskt arbete runt brand personality, en strategi och policy för Twitter på företaget (läs gärna Mr Greens) och att alla vågar diskutera och prata om vad som görs konstant så kan varumärken nu börja att lyfta sig själva in i den personliga arenan. Men väljer man det bör man se till att berätta vem det faktiskt är som twittrar. Skapa en bakgrundsbild (här finns ett tips om att använda Powerpoint eller Keynote) med kontaktuppgifter och berätta vilka det är som använder sig av Twitterkontot.
Mashable har en postning som är en bra genomgång i frågan. Och jag tycker att man ska kolla in hur andra gör.
Om ni är intresserade att få stöd och inspiration är ni välkomna att höra av er till mig.
Uppdatering: Läs också Kullins Twitteretiquette-postning.