Kortbloggat:Digitalpr.se-2009/11/08
Posted: november 8th, 2009 | Author: Niclas Strandh | Filed under: Kommenterat | View Comments
- Google Wave vs Twitter at conferences | FreshNetworks Blog
- #nosmiley – en vecka utan smileys — jardenberg unedited
- Varför kvittrar jag inte? « Åsa Petersen
- Motorola DROID review (Verizon Wireless) – Nerd World – TIME.com
Kan Google Wave sno platsen från Twitter som bästa sätt att ha en backchannel? Well – kolla in hur de testat det här. Fördelen ligger ju i att allt finns kvar på ett enklare sätt.
Jag tycker det här blir konstigt. Det är ungefär som att säga att ”jag kommer inte att le eller på något sätt använda mina ansiktsmuskler i samband med de samtal jag har med människor under en vecka”. Smileys har en funktion: att signalera om man är glad eller skämtar. De lättar upp och fungerar på samma sätt som när vi läser av andra människors ansiktsuttryck när vi samtalar med dem. I skriven text krävs oerhört mycket mer plats än du har på dig i 140 tecken för att skapa förståelse för ”mellanraderna”-kommunikationen som vi behöver i en konversation. Undersökningar visar att kanske uppemot 50 % av vår förståelse bygger på de icke-uttalade delarna i ett samtal: mimik, hållning mm. I sociala medier så har vi många gånger tagit bort den möjligheten men ändå försökt att addera tecken som ska göra det möjligt att nivellera och balansera våra ord.
Så nej – jag tycker (för en gång skull) att Jocke har fel: att sluta med smileys innebär att man förminskar möjligheterna med konversationen som sker på de sociala nätverken. Smileys i längre löpande texter – det är kanske inte nödvändigt men fr a när det gäller Twitter så är frågan om det ens blir hanterligt att undvika smileys för att skapa förståelse på ett bredare sätt.
Jag tycker Åsa berör en ganska viktig fråga: om man känner att ens behov av att statusuppdatera faktiskt fylls på Facebook – varför skulle man då nödvändigtvis också använda Twitter? Jag tror det är viktigt att man hela tiden ifrågasätter sina egna val och hittar sin egen strategi för olika sociala nätverk. Det är inget självändamål att vara överallt.
Första riktiga hotet mot Iphone? Antagligen. Frågan är mer om det verkligen går att fajta AppStore och att många Iphoneanvändare investerat en del pengar i sina appar. För psykologin är lite sned när det gäller apparna. Ta bara när Tweetie 2 släpptes. Det handlar om 22 kronor. Men folk var rasande att behöva ”köpa samma program en gång till”. Alltså har Apple låst in sina användare rätt ordentligt genom att förstå hur vi fungerar.
Liknande inlägg:
- Kortbloggat:Digitalpr.se-2009/12/08
- Kortbloggat:Digitalpr.se-2009/12/19
- Kortbloggat på digitalpr.se-27 July 2009
- Kortbloggat:Digitalpr.se-2009/10/25
- Kortbloggat på digitalpr.se-04 September 2009
Gulligt med ditt ”för en gångs skull”, men för min del handlar det mest om en kul övning. Jag gillar inte när saker och ting blir slentrian. Och jag tyckte mig se en ökad slapphet från min egen sida. Så jag vill testa, alldeles för min egen skull. Men driften att skriva om det, att göra en grej av det, blev en del av poängen – för nu kanske fler hjälper till att reflektera.
Redan iom den här bloggposten, med din kommentar, har vi ju gjort det till en liten diskussion.
Och jag tänker inte avstå, jag tänker inte bli en nykter smileyholic, för precis som du säger – de har ett syfte. Jag ska ta reda på vilket.
Jo, det ska bli intressant. Själv kanske jag ska göra en retweet-fri vecka :)
=D
Angående Google Wave vs Twitter. Som jag skrev i går på Twitter: ”Överskådligare men… tråkigare.” Med Google Wave, alltså.
Visst, fördelarna finns där. Framför allt blir det, som du skriver, mer strukturerat. Enklare att ta del av konferenser – i ett senare skede. Men spontant känns det ändå tristare. Kanske t o m ”för” kontrollerat?
Hur som helst är det en intressant fråga.