TTPA; det här blir ganska invecklat.
Jag har lusläst igenom TTPA och riktlinjerna om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam och det är helt klart mycket att tänka in.
Några korta slutsatser:
Att köpt politisk reklam på sociala medier är no-go totalt är sedan länge känt, men det här påverkar också annan köpt reklam lika mycket. Så fort pengar byter händer så räknas det som politisk reklam och regleras av TTPA.
- Du behöver ha koll på vilken roll du har:
- Sponsor – den som betalar
- Tillhandahållare – den som skapar och publicerar
- Utgivare – den som äger plattformen
All politisk reklam måste ha märkning – på sociala medier är det likt det som gäller för annan reklam men lite till:
Det synliga ska innebära en tydlig, neutral text, t.ex. ”Politiskt innehåll”, ”Politiskt annonserat av …”, eller ”Political ad — paid by …” och finnas direkt i själva inlägget eller annonsytan, inte dolt bakom en länk, det ska gå att uppfatta utan att klicka eller scrolla, vara konsekvent placerad (t.ex. högst upp eller under kontonamnet), vara läsbar även på små skärmar.
Utöver detta så ska det finnas ett transparensmeddelande via länk eller på annat sätt tillgängligt:
- Namn på sponsorn (vem som betalar).
- Kontaktuppgifter till sponsorn eller dennes företrädare.
- Datum för publicering.
- Belopp som spenderats (eller kostnadsintervall).
- Information om målgruppsinriktning: vilka kriterier som använts (ex. ålder, region, intresse), om särskilda kategorier av personuppgifter har använts.
Är ni deppade ännu? Ska glädja er lite:
Organiskt innehåll som som publiceras utan betalning eller ekonomisk motprestation till plattformen (ingen annonsering, boosting eller sponsring), skapas och publiceras internt (av organisationen eller medlemmar inom organisationen) och inte innebär att en extern leverantör tillhandahåller en politisk reklamtjänst mot betalning ligger inte under TTPA.
Men vad gäller för influencers? Om influencern fått betalt så räknas det som politisk reklam – alltså ska influencern märka innehållet enligt ovan. Det kommer ju gå bra. Men viktigt eftersom det är influencern som är Utgivare och kan råka illa ut.
Vad gäller ambassadörer, thought leaders etc. Här blir det intressant…
- Anställda publicerar i tjänsten via partiets kanaler räknas som intern verksamhet och inte under TTPA
- Anställd postar i egna kanaler utan ersättning räknas som privat eller intern kommunikation och inte under TTPA
- Anställd får betalt för att posta politiska budskap räknas som politiskt reklam och går under TTPA dvs behöver märkning mm
- Företaget boostar eller sponsrar anställdas inlägg (thought leader ads) räknas som betald politisk reklam och lyder under TTPA
Så vad räknas i TTPA som politik (till skillnad mot vad Meta och Google räknar som det):
Enkelt (nåja) uttryckt så handlar det om valpåverkande frågor och där syfte och sammanhang påverkar det hela. Viktigt är att TTPA reglerar politiska reklamtjänster, inte själva politiska budskapen. Varför, vem och hur är det som är intressant: inte vad.
Slutsatsen är att allt organiskt, inklusive thought leaders, politiker etc inte går under TTPA så länge det inte skapas av tredje part då det finns ett spårbarhetskrav (avtal mm). Allt som köps dvs där det sker överlämning av pengar går under TTPA och ska därmed märkas.
För ganska många företag och organisationer kommer det här innebära att man behöver tänka om runt organiskt innehåll och ge mer resurser, arbeta mycket mer effektivt och smart runt ambassadörskapet. Fr a så blir det intressant att fundera mer hur man kan göra innehåll som fungerar för algoritmerna på de olika plattformarna för att få ut så mycket räckvidd som möjligt, hur man arbetar med engagemang och även communitybuilding. För många innebär det också att börja fundera över ytterligare plattformar där närvaro behövs.
Man behöver säkerställa att man har transparensmeddelanden och ett system för detta i samband med exempelvis samarbeten med influencers. Hur det här kommer påverka exempelvis Thought leaders ads på LinkedIn får vi se, eftersom LinkedIn redan idag förbjuder politisk reklam. Det kommer helt enkelt bero på hur de väljer att identifiera värderingsfrågor som kan närma sig politik.
Helt enkelt behöver man tänka till runt sin strategi inom köpt och då särskilt när det kommer till sociala medier.
Vill du läsa mer? Mediemyndighetens genomgång finns här.
Peter Rosdahls genomgång runt Meta och Googles val finns här.
Kommissionens sajt om TTPA finns här.
Photo by @iam_os?utm_content=creditCopyText&utm_medium=referral&utm_source=unsplash">iam_os on Unsplash