#sswc – 48 timmar när internet samlas

Äh, det är lite elitistiskt jag vet men när jag igår pratade identitet och Facebook med en journalist från SvD tänkte jag på det faktum att hur det än är så väljer vi våra grupperingar, vi söker oss till olika kontexter som gör verkligheten meningsfull för oss. Och nu är det snart dags för Sweden Social Web Camp. Jag skrev om det tidigare – att det med rätt idé och rätt nätverk går att skapa något stort. Själv hoppas jag att det kan bli lite mindre hajpat men framöver en viktig kontinuerlig träffpunkt som kan fylla en del av tomrummet efter Reboot.

Det som jag funderar över när det gäller elitismen är att det en sån här gång är viktigt att inte tänka ”nu är ju alla jag brukar prata med på nätet här så då behöver jag inte twittra”: om sharing is caring så blir det lika viktigt att blogga, twittra och dela med sig på alla sätt till dem som inte är där: från sessioner och från allt annat. Allt sånt innebär både att kunskapen skickas vidare till många fler och att den som inte kunde komma ändå kan känna viss delaktighet. Kristina Alexandersson har skrivit en bra text om just detta.

Sessionerna som planeras lite här och var i förväg är ändå mycket mer input och delaktiga genom att det handlar om en unconference: det är inte jag som ska föreläsa utan en grupp intresserade som tillsammans diskuteras sig fram till olika svar. Någon ger den första pusselbiten och sedan byggs det tillsammans.

Min inställning när jag åker på SSWC är både att lära men också att leka: sociala medier tenderar ibland att bli väldigt ”viktigt” och seriöst – och självklart är det så: det handlar om relationer, det handlar om att skapa värde genom förtroende och konversation. Men det är inte raketforskning. Jag kommer att delta i någon session tillsammans med Heidi Wold där vi tittar på Facebook och företagande. Sen gör säkert vi JMW-are något kul. Så är det ju orkestern… Genom att våga göra det oväntade, släppa det invanda kan man helt enkelt förstå saker på ett nytt sätt. Jag gillar Brits inställning som beskriver inte bara SSWC utan hur vi nu kommer i ett nytt läge när det handlar om sociala medier: det är tid för att förstå och implementera istället för att evangelisera.

Så – nej, internet är inte på den lilla ön i blekingska skärgården men kanske är bitar av framtidens internetpussel där, och sätts ihop med andra bitar.