Vad är sociala medier? En första diskurs om en omdefinition

Sociala medier har nu varit rätt stort i några år. Det som vi tänkte om att vara social på nätet för sex-sju år sedan är idag dels en verklighet och vardag, dels helt omdefinierat. Det här är mer en tankepostning, en öppning för ett större arbete där jag hoppas att tillsammans med er läsare hitta en eller flera mer funktionella definitioner.

Min utgångspunkt är att jag ser det nödvändigt att omstrukturera bilder av hur sociala medier är uppbyggda (har snuddat vid ämnet i den här postningen om mätning). De är inte längre av samma värde och flera plattformar har bytt position från att vara viktiga till att bli nischer och vice versa. Min grundtes idag är att vi har tre plattformar som fungerar mer och mer som hubbar, samlingsplatser för vår närvaro på nätet: och dit all annan innehållsproduktion måste leda – respektive att trafiken är synergerad och aggregerad mellan dem. Det är (idag) Facebook, Twitter och hemsidan (när man pratar om företag – om man pratar individuella konton så är det bara Facebook och Twitter). Självklart är detta inte en statisk och evig formel – Google+ kan komma att bli en viktig plattform beroende på hur starkt företaget framöver väljer att vikta länkkraften därifrån på det vanliga söket. Till dessa adderas olika mer nischade plattformar där mycket av innehållet skapas: bilder på exempelvis Instagram och liknande, tjänster i stil med Pinterest som en sorts identitets- och intresseplattform, filmer på Youtube, incheckning via Foursquare och recensioner via Yelp och liknande. Kunskapsdelning och dagboksanteckningar via bloggplattformar osv.

De enheter vi har att spela med är (jag väljer att använda en reviderad persona från medievetenskap: användare och sändare trots att det inte är helt perfekt då det skapar en dikotomi. Egentligen borde det vara primär innehållsskapare och sekundär innehållsskapare alt skapare vs remixare men det ökar komplexiteten för mycket):

  • Sociala objekt i meningen bitar som är innehållet. Deras sociala värde ligger i hur en användare och även skaparen kan interagare med och runt dessa. Det är s a s sociala mediers atomer.
  • Socialt DNA i meningen av hur integrerat socialt tänkande är i sändarens strategi och taktik för sitt innehåll men också hur stort behov användaren har av att vara social med sändaren.
  • Socialt kapital som handlar om det varumärke i meningen av tilltro, referens och influens som sändaren äger hos användaren.
  • Sociala plattformar där tekniken samlar innehåll liksom att det bygger socialt kapital.
  • Sociala APIer vilket skulle kunna vara en viktig del att räkna in eftersom det är dessa som skapar själva flödet mellan å ena sidan plattformar där innehåll skapas och plattformar där innehåll samlas.

En av de svåraste delarna när det gäller definitioner av en term är om man ska göra en instrumentell definition, bygga det på kvantitativa värden eller välja en användardefinierad kvalitativ definition. Och frågan är om vi ska utgå från en teknisk grund för definitionen eller grunda den i beteenden.

Vi har förut diskuterat om själva termen sociala medier är vettig att använda, och några väljer hellre att prata om den sociala webben eller några som slängde ut att det borde heta Internet. Själv menar jag att det blir fel: dels för att sociala medier är en verklighet; det blir alltför starkt mot att det är en elit som hela tiden skapar nya buzzwords snarare än att bjuda in till att låta termen omdefinieras efterhand att den utvecklas. Att säga att Internet är socialt blir problematiskt eftersom Internet är logistiken: det blir lite som att säga att en väg är en bil eftersom bilar använder vägen.

Men sociala medier som term var redan från början svårhanterad: vad är ett media och vad är att vara social är egentligen grundfrågor som måste hanteras. UGC – user generated content var det som först dök upp på radarn och den grundläggande definitionen (jag väljer att använda den engelska versionen eftersom den svenska texten är minst sagt märklig) runt web 2.0 känns idag väldigt vag och åldrad:

”a group of Internet-based applications that build on the ideological and technological foundations of Web 2.0, and that allow the creation and exchange of user-generated content.” Social media is media for social interaction as a super-set beyond social communication.” (Wikipedia april 2012)

Den bygger på den tid då det var relativt enkelt att separera nya medier från gamla medier, industrimedia från sociala medier. Samtidigt är den för snäv: den utgår från att sociala medier är avgränsade tjänster och webbplatser snarare än dagens läge där de flesta plattformarna integreras med varandra och med det mesta av innehåll som finns på webben. Sociala medier har utvecklats snabbt och gamla modeller behöver omstruktureras.

Problemet är att om man väljer att bredda definition till att handla om att kunna sprida sociala objekt så kan varje media bli ett socialt media, eftersom det är få som idag inte adderat möjligheten att dela sina postningar (även om vi ser att det pågår en instängning bakom betalväggar fr a av industrimedia) har potentialen att bli omdiskuterat, refererat och därmed ha ett innehåll som blir viralt spridet. Generellt så blir den sociala additionen möjligheten att sprida själva innehållet den sociala aspekten. Samtidigt är det knappast något som definierar digitala sociala medier: du kan göra det oavsett vilket media vi pratar om. En tidningsartikel i papperseditionen kan ha ett innehåll som sprids enligt denna definition.

En möjlig definition är också att sociala medier definieras av att de just består av sociala objekt: innehållsbitar som går att interagera runt i meningen att de är delbara, kommenterbara och länkbara. Det är en instrumentell definition som fortfarande har fog för sig – i sig själv. Dock hamnar vi än en gång i samma dike där vi då kan behöva att definiera varje media som adderar delbarhet, kommentarer och är länkbara som socialt. Det förlorar därmed dimensionen av aktivitet.

Om man istället väljer att definiera sociala medier utifrån mängden interaktioner så närmar man sig en annan parameter. Det innebär att även om du adderar instrumentella sociala funktioner så är det inte ett socialt media förrän personer börjar att interagera med det. Problemet är därmed tvåfalt: definitionen blir vag genom att den aldrig är absolut ens för varje enskilt objekt, och på ett knepigt sätt definierat utifrån en kvantitet snarare än kvalitet. Dels att det finns många exempel på interaktioner som inte kan upplevas direkt sociala utan att samarbete sker utifrån tekniska hjälpmedel. Exempelvis är Wikipedia socialt men inom communityn – inte för den stora gruppen av användare.

Man skulle kunna definiera sociala medier utifrån hur ett media respektive ett objekt är kopplat till en generell digital social graf: det innebär att man både adderar värden från det instrumentella och beteendet. Samtidigt är det en mycket svår balansgång gentemot tidigare noteringar.

Min arbetshypotes är att vi är på väg mot en situation där vi behöver minska värdet av tekniska och instrumentella värden i definitionen av sociala medier och mer addera beteendevärden respektive logistiska värden. Eller så bör man addera ett sorts inkremenellt värde: tekniska lösningar som ger sociala möjligheter genom hög grad av interaktion både instrumentellt och faktiskt.

Vad tror ni? Var är vi på väg när det gäller att skapa vettiga och användbara definitioner för sociala medier i nästa steg?

  • Tack för dina funderingar som är välkomna eftersom även jag varit på jakt efter en ”tight” definition som känns aktuell. Känns som att det är mer en fråga om en kontinuerlig skala från ”asociala” till sociala medier än en fråga om distinkta kategorier hur efterlängtade de senare än må vara.

    Vad avser den instrumentella sidan så verkar du inriktad på graden av viral spridningsmöjlighet medan jag skulle vilja trycka mer på interaktionspotentialen. Ta till exempel fallet med Facebookanvändare som väljer att minimera den publika tillgången till ens innehåll, interaktioner och vänner men som ändå kan vara extremt socialt interaktiva med just sina Facebookvänner inom sin ”walled garden”. Eller företaget som väljer att köra med ett socialt intranät som Yammer med anställda inom ett visst företag eller med speciellt inbjudna partners och leverantörer? Dessa är två exempel på situationer där sociala medier används intensivt utan att teknisk möjlighet för viral spridning behöver vara närvarande. Därmed inte sagt att den virala potentialen är oviktig, snarare att den virala möjligheten som härrör från sociala medier kanske förtjänar sin egen definition?

    Jag gillar din arbetshypotes om att den beteendemässiga sidan bör spela en större roll framgent och därmed bör vi trycka mer på ordet ”sociala” än ordet ”medier”. Du tar dock upp ett problem här då det blir svårt om man måste vänta på att se om någon delning och/eller interaktion uppstår innan man kan bedöma om t ex ett blogginlägg är socialt i någon mening. Förvisso kan man göra en bedömning om vilket inlägg som är mer ”socialt” baserat på följande ”beteendestatistik”: ditt nu med 20 Facebook likes, 5 Google+ delningar, 10 tweets, 4 LinkedIn delningar och 8 ”reaktioner” på detta blogginlägg jämfört med Seth Godins senaste ”Is everyone entitled to their opinion?” med 522 Facebook likes, 51 Google+ delningar, 1139 tweets, och 0 ”reaktioner”. Här kan man se att Seth är digitalt inflytelserik och har en ”social influence” då han planterar sociala objekt som sprider sig som ringar på vattnet och man ser förstås även att du når en respektabel publik inom den svenska språkvärlden.

    Däremot skulle man också utan att ens behöva invänta responsen i form av beteenden omedelbart kunna göra bedömningen att du som användare har en mer social interaktionsavsikt än Seth. Detta inte bara för att du har kommentarsfältet öppet i motsats till Seth. Seth talar om för världen att ”så här är det” och saknar frågetecken i sin post medan du använder en mer konversationsinbjudande ton med uttryck som ”det här är mer en tankepostning, en öppning för ett större arbete där jag hoppas att tillsammans med er läsare hitta en eller flera mer funktionella definitioner” och dessutom avslutar du med frågor som “Vad tror ni?” “Nästa steg?”.  Svårare att mäta förstås men den sociala interaktionsavsikten är nog en del i detta definitionspussel. Eller ”vad tror ni” :)?

  • Ja. Du har helt rätt. Problemet delvis för min del är att jag söker alltid en definition som s a s också har en ROI-förklaring i sig men jag ser nu att jag fastnat lite för mycket i delningsaspekten. Mycket intressant kommentar som tål att knådas lite i min hjärna.

  • Pingback: Det heter inte snälla medier, det heter sociala medier | DeepeditionDeepedition()

  • Pingback: 1 miljard för bilden när Facebook köper Instagram - Deepedition DigitalPR()

  • Intressant läsning. Även om din bloggpost har något år på nacken så tycker jag fortfarande att ämnet är relevant. Begreppet sociala medier används lite slentrianmässigt därför kan en diskurs om detta vara på sin plats. Jag tänker så här, och nu lånar jag från mitt eget blogginlägg om just detta (http://www.hakanliljeqvist.se/vad-ar-sociala-medier):

    ”Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en speciell kommunikativ möjlighet online. Det utmärkande är möjligheten att i hög grad kunna interagera. Jag tänker att egentligen är detta som vi numera kallar för sociala medier något som har funnits allt sedan internet var en bebis. Det som har hänt under de senaste 10 åren är dock att vi har sett en ökning i både antalet plattformar och användandet av sociala medier.

    Att detta kommunikativa, interaktiva fenomen idag har fått samlingsnamnet sociala medier beror på att användarna brukar det i en social kontext som innefattar konversationer, kommentarer och skapande av användargenererat material (bilder, text, ljud, filmer och andra kommunikativa uttryckssätt) som skapar kopplingar, känslor, åsikter och sociala band mellan användarna. Och det pågår hela tiden.”

    Med andra ord så delar jag din åsikt om att tekniska lösningar är underordnat sociala dimensioner (kontext, interaktion, möjligheten till gränslösa konversationer). Åtminstone är det så i min personliga definition av sociala medier. De tekniska lösningarna, plattformarna kommer att komma och gå, förändras och ersättas över tid. De är, precis som du skriver om internet, bara infrastrukturen.

    Skulle vara intressant att höra lite om vad du har landat i och vad dina funderingar har resulterat i. Om du skulle skriva samma inlägg idag, vad skulle du skriva då?

    Med vänlig hälsning / Håkan Liljeqvist