Facebook äger vår sociala medievardag. Av de mest använda tjänsterna äger Facebook plats 1 (Facebook), 2 (Messenger), 4 (Instagram), 6 (Whatsapp). Det är inget unikt för oss i Sverige. Snapchat äger den yngsta målgruppen, Linkedin har inte vuxit som förväntat och när det gäller Twitter så är det dags att fundera på om det är värt att investera tid i.
Vi har läst senaste versionen av Svenskarna och Internet. För varje år som går blir det en viktigare och viktigare plattform för att strategiskt arbeta med sociala medier. Svenskarna och Internet är en riktningsgivare, sedan flera år helt enkelt basen för sociala mediearbete i Sverige.
Hela undersökningen innehåller otroligt mycket matnyttig statistik om det svenska internet. Det vi valt att koncentrera oss på är svenskarnas sociala medie-användning.
Vi kommer i Social by default-podden att att prata vidare om undersökningen i nästa podavsnitt och under Internetdagarna curaterar vi Sociala mediedagen där Pamela Andersson från IIS kommer att prata om undersökningen.
Men först: hur ser det ut med sociala medier i Sverige. Idag 2017.
Vi är sociala
Användningen av sociala medier ligger still – minskningen med 2% svår att se som indikator. 56% använder sociala medier dagligen. Och det är för att vara sociala vi är där. Det är en markant ökning av direktmeddelanden: Messenger, Snapchat och andra direktmeddelandetjänster. Just dessa tjänster ser vi sedan några år en rejäl ökning i användningen: Whatsapp är en ren vid behovs-tjänst framförallt för 26-45-åringar. Snabba uppdateringar men inte dagligen. Skype än mer att många använder tjänsten någon gång men inte dagligen (förutom vi då).
Slutsatsen av det här är helt enkelt: vi är sociala. Vi vill vara sociala och vi är det via direktmeddelanden. Ungefär samma nivåer och beteenden ser man i tjänster som handlar om att prata med varandra både utan och med bild i realtid.
Facebook dör eller?
Nej. Inte i år heller. 74% av internetsvenskarna använder Facebook och 53% gör det varje dag. Alltså är det bara 26% som inte använder Facebook av internetanvändarna. Vi ser den stora skillnaden i ålder – 12-15 åringar är fortfarande de enda som inte är speciellt aktiva och ligger i paritet med 66-åringarna och uppåt. Utöver dem har vi höga siffror: 16-25-åringarna ligger på 93% användning och med en daglig användning på 76%. Alltså den grupp som använder Facebook mest.
Självklart är det Messenger som primärt driver de här siffrorna. Messenger är stort, mycket stort följt av grupper och att läsa nyheter. I gruppen 16-25 åringar står Messenger för 95% av användningen och först 76+arna går under 50% av användning av Messenger. På samma sätt är användningen av gruppfunktionen mycket hög: strax under 70% för alla grupper upp till 65 år.
En av de påståenden som ofta hörs är att “folk uppdaterar inte längre” och “ingen delar inlägg längre”. Självklart har detta minskat. Men bilddelning, statusuppdaterande och att dela andras innehåll är det nästan 50% av användarna som gör. Det intressanta är att det fr a är 36-55 åringarna som är bäst på att skapa eget innehåll medan de äldre delar andras inlägg mycket oftare. Och även när det gäller andra nyheter – från sidor och liknande så är Facebook viktigt: i alla åldersgrupper ligger “läser nyheter” runt 50%.
Så alla dödgrävare blir även i år besvikna. Facebook lever och frodas och blir än mer vår självklara plattform. Men vad kan vi se att vi gör där. Vi kan ganska enkelt dra två slutsatser som inte är nya men som årets siffror visar än klarare:
1. Facebook är vår sociala hubb. Det faktum att 16-25-åringarna använder Facebook mycket visar att när vi släpper ett analogt socialt nät (som vi tenderar att ha innan gymnasiet) så fyller Facebook ett stort behov för att hålla kontakten.
Facebook är socialt och drivs av vårt intresse för varandra men också för omvärlden. Vi litar på varandra och därför läser vi det som våra vänner skriver och delar, men följer också våra nyhetskällor. Så den andra slutsatsen är:
2. För Facebook är också vårt viktigaste nyhetsflöde utifrån att det är där vi nås både av omvärlden men också av våra sociala nyheter.
Vad kan vi dra för slutsatser för företag? Det är dags att sluta se Facebook som en trafikdrivare och som något där man lägger upp saker lite på måfå. För att nå ut och bryta igenom behöver innehållet på Facebook vara något som både är socialt och aktuellt och som resonerar med människors vardag och intressen. Företag och organisationer behöver också ta tag i Messenger. Det är nästa stora möjlighet och här pratar vi inte bara botar utan att skapa relationer via konversationer. Flytta er kundtjänst dit. Jobba med att öka intresset för att delta i VIP-grupper i Messenger. Se till att helt enkelt lägga tid på att förstå den delen av Facebook.
Men de unga lämnar ju Facebook? Det har årets siffror visat vara en … alternativ fakta. Självklart – om du säljer till 12-15-åringar bör du oroa dig. Samtidigt får vi inte marknadsföra mot så unga. Titta på siffror och på utvecklingen och fundera om det verkligen är så att Facebook är så ointressant. Lyssna inte så mycket på vad era tonåringar “tycker” eftersom både de här siffrorna och andra siffror visar att användningen inte ser ut som “tyckandet”.
Så. Utveckla, gör bättre och våga satsa på Facebook. 12-åringarna kommer börja gymnasiet och vilja ha koll på kompisar som flyttar, sin familj och nyheter.
En av de svåraste saker att förstå för många verkar vara att vi inte använder en enda kanal. Vi använder många olika kanaler, för olika ändamål. Om Facebook är vårt vardagsflöde för nyheter om både vänner och omvärlden så finns det en mängd andra som vi använder för att hålla kontakt och koll på andra saker i livet.
Snapchat är fortfarande de ungas plattform
Inte direkt oväntat och egentligen är de siffror vi ser på Snapchat en logisk utveckling av förra året. Plattformen dominerar verkligen hos unga och är den klart mest använda kanalen.
Kikar vi på siffror som täcker alla internetanva?ndare a?r det en tredjedel som anva?nder Snapchat na?gon ga?ng och en femtedel som go?r det dagligen.
Koncentrerar vi oss bara på de yngre målgrupperna 12-25 år så har vi en sådan hög daglig användning som över 85%, och där 99% av alla unga flickor mellan 12 och 15 år använder Snapchat.
Den största användningen hos unga ligger fortfarande i dagliga direktmeddelanden till varandra och många är noga med att inte bryta de “dagar” som man samlar ihop med sina vänner. Många unga följer också sina influenser på plattformen och många av de YouTubers som attraherar de yngre målgrupperna ser till att konstant underhålla sina fans med dagliga uppdateringar på plattformen.
För företag innebär det här att om man har en väldigt ung målgrupp så kan det finnas incitament att funder på plattformen, men hellre då i samarbete med de influencers som byggt stora följarskaror där, då vi fortfarande kan se en viss tveksamhet bland unga att bjuda in företag och varumärken i sitt Snapchattande.
I 25-årsåldern dalar användningen rejält. Visserligen är det fler äldre som varit inne på nätverket någon gång, men i och med Instagrams satsning på Instastory har Snapchat inte lyckats locka över de äldre målgrupperna och vi kan nog konstatera att plattformen kommer att förbli de ungas och antagligen inte utvecklas till något annat än vad det är idag.
Instagram – för alla bildälskande vardagsuppdaterande
Instagram å andra sidan ökar konstant och används nu av fler än 50% av alla internetanvändare i Sverige (53%). Så många som en tredjedel loggar in på nätverket dagligen och även om plattformen fortfarande domineras av unga, så sker den största ökningen i de äldre åldersgrupperna.
På Instagram vet vi att en av anledningarna till den ökade dagliga användningen mycket beror på satsningen av Instastories. Nyfikenheten och viljan av att dela med oss av kortare och mindre tillrättalagda uppdateringar har slagit igenom stort och andelen Instagramanvändare som testar storyfunktionen ökar konstant.
En annan del som också ökar är direkt meddelandefunktionen so Instagram också utvecklat och förbättrat under året. Dels ligger kopplingen till story-funktionen integrerad till direktmeddelandena som bidrar till ökningen, men också det faktum som årets siffror visar att vi chattar mer i alla kanaler.
Vi har redan sett hur företag och varumärken de senaste åren satsat på Instagram som en del av sin digitala sfär, även om många fortfarande använder plattformen som en ren digital anslagstavla. Men med tanke på användarbasen och de nya funktioner som Instagram rullat ut senaste året ser vi också hur man som företag behöver fundera på hur man ska nyttja alla delar. Att kunna kombinera det mer statiska flödet med realtidsberättelser via stories och Live, och förstå att man nu även behöver se till att koppla in kundservice till plattformen då fler och fler frågor kommer att komma in till företagen via direktmeddelandetjänsten. Det här indikationerna på utveckling har ju även Facebook sett då de i senaste uppdateringen även låter instagramkommentarer och direktmeddelanden både visas och kunna modereras direkt i inboxen på Facebooksidan.
Youtubes binära verklighet
Utvecklingen av Youtube har egentligen inte ändrats så mycket. Ökningen är rätt organisk. 86% av internetanvändarna använder Youtube någon gång och 27% dagligen. Den dagliga användningen kan tyckas väldigt låg men när man tittar på ålder så blir det en helt annan bild. Unga ser Youtube. Den dagliga Youtube-användningen är hela 86% för 12-15-åringar medan bland 16-25% så är det 69% som dagligen ser Youtube. Efter det faller daglig användning markant och “någon gång” ökar rejält under de äldre åldersgrupperna. Aktiviteten toppas av underhållning men ganska tätt efter kommer instruktionsfilm. Prenumerationer på kanaler lågt och utbildning lågt. Bara 6% skapar eget material.
Det finns ett antal möjliga slutsatser att dra av det här: äldre bingewatchar sina favoritkanaler respektive använder Youtube vid behov medan yngre använder Youtube som sin primära kanal för underhållning och instruktion och vardagstittande.
Det är intressanta siffror då vi inom marknadsföringen tenderar att se Youtubers som en sorts helig graal (tack Matgeek för det ordet) men kanske behöver man fundera över var ens målgrupper finns och hur kanalen faktiskt används. Det vi direkt kan säga är att som företag behöver man börja tänka film på ett annat sätt. Skippa att lägga upp era reklamfilmer bara för att lägga upp dem. Strunta i att lägga upp långa presentationsfilmer bara för att lägga dem där. Arbeta med Youtube som vilken annan kanal som helst – gör innehåll som passar kanalen.
Twitter fick en Trumpbump
Var fjärde användare har använt Twitter någon gång. Det är en sexprocentig uppgång från förra året. Men daglig användning har inte ökat alls – och är fortfarande låg. Den största gruppen dagliga användare är fortfarande 16-25-åringar vilket och det är markant att Twitter är männens plattform.
Slutsatsen kanske är att Twitter i Sverige fick en liten “Trumpbump” – att eftersom tidningarna skrev så mycket om vad denne gjorde på Twitter så drogs lite nya användare dit. Men problemet för Twitter är fortfarande stickiness dvs att få folk att stanna.
Slutsatserna av fr a den demografiska uppdelningen är att för företag och organisationer börjar Twitter bli en kanal att verkligen fundera om det är värt att lägga resurser på. Väljer man att arbeta med opinionsbildning etc så behöver man göra sin hemläxa och sin research. För andra företag är frågan om det inte helt enkelt är dags att låta sina twitterkonton vila.
LinkedIn kämpar på
Även om LinkedIn gjort en hel del förändringar under det senaste året och utvecklats till en mer social plattform så ser man en ytterst liten förändring av användarbasen och användarbeteendet. Fortfarande ses LinkedIn som en plats där man laddar upp sitt cv digitalt och det är få som känner behov av att vara inne på plattformen dagligen. Av de som arbetar är det 40 procent som använder Linkedin någon gång, vilket är en ökning sedan 2016 då siffran låg på 33 procent.
Den största ålderskategorin som använder plattformen är också de som också tenderar att byta jobb i högre grad och den största majoriteten användare ligger i ålderskategorin 26-45. Här kan man också se indikationer på att man är öppen för att byta arbetsplats när livet förändras och man får andra prioriteringar och syn på sin tillvaro. Den näst största kategorin användare som är inne på plattformen är nämligen de som är hemma med barn.
När det gäller branscher och användning ska vi ha i beaktning att siffrorna är “alla internetanvändare i sverige” och att vi ser olika hög användargrad i olika branscher. Det är till exempel betydligt vanligare att använda Linkedin för de som arbetar inom it- och kommunikation (63 %) eller finans (51 %), än inom utbildning (17 %), vård (13 %) eller hotell- och restaurangbranschen (8 %).
Tittar vi på företag och organisationers närvaro på LinkedIn har denna länge dominerats av B2B-företagen. Leadsgenerering och sälj har varit den främsta anledningen till närvaro, men på senare tid har även ett mer strategiskt tänkande kring kommuniktion runt företagets CSR-arbete, innovation och arbetsgivarvarumärken smugit sin in i de uppdateringar man gjort.
Vad kan vi konstatera av årets siffror
Med risk att upprepa oss från förra årets analys visar siffrorna att sociala medier är en naturlig del i folks vardag. Att vara på plattformarna är ingenting man “gör” utan är integrerat i det dagliga livet och ses som vilka kommunikationskanaler som helst. Ju längre tiden går och ju vanare i är vid att använda dessa kanaler desto mindre sensationella kommer vi att se dem. Utan helt enkelt bara adaptera dem som ytterligare delar av livet.
Och det här är det viktigt att företag och organisationer förstår. Inte se dem som ytterligare kanaler att marknadsföra sig i, utan kanaler att kommunicera i och skapa relationer på.
För faktum är att vi som individer i grunden är sociala. Sociala medier är helt enkelt bara verktyg för oss att kunna vara sociala på nya platser. Hjälpmedel och förlängningar på att vara människa.
Kolla också in vad @jocke har att säga om undersökningen: