DigitalPR omvärldskollar [2010/09/30]

En intressant aspekt men det är intressant att läsa passusen att användare inte skulle få använda varumärken i sina statusuppdateringar. Det är onekligen hårda puckar: om du som användare skriver ”fan vad jag hatar varumärke X” så innebär det i princip att man begår varumärkesintrång. Liksom att godkännanden av att ex vis tagga andra personer krävs. Den fråga som därmed uppkommer är: är det rimligt? Är det så att vi hör ser ännu ett exempel där lagrummen helt enkelt blivit för trånga alternativt väldigt dammiga. Eller måste vi se till att tekniken styrs av lagarna? Vi kommer se en accelererande problematik samtidigt som sociala nätverk och människors konversationer online ökar – hur ska det juridiska hänga med?

Äntligen…

Det mest intressanta i det faktum att medier tenderar att springa lite för fort på bollen när det gäller sociala medier (pun wellintended) är inte att Twitter blivit ett litet informationsmonster eller att det bevisar att medierna har ett problem att både vara medier och att hinna med i det realtidsflöde som vi idag ser. Nej, det är att sociala medier skapat ett sug efter det personliga som är långt större än förut. Det handlar inte om att allt som kommer från ”the horse’s mouth” är intressantast utan att personifieringen gått utanför personen. En fake Zlatan är ett mindre problem än att inte ha något att skriva om Zlatan. Trovärdigheten vägs gentemot önskan att personen uttalar sig.
För jag tror att upprördheten över det här är störst hos oss inom mediasvängen. Läsaren som får reda på att det inte var Zlatan rycker på axlarna och säger antagligen ”det kunde vart”. Den utvecklingen skapar oerhört intressanta utmaningar för såväl media som för kändisar.

Nu blir Twitter realtid på riktigt.

Ramlar över den här bloggen och det är roligt att se att det fortfarande finns folk som jobbar med Second Life. Jag tror det är viktigt, jag tror att virtualiseringen av världar, den extra dimensionen av ett tvådimensionellt nät.

Själv undrar jag om @brucel fick cigg någon gång på sista dagen av #dcode. En skön snubbe med dialekt som kan HTML 5 men kan också sätta det i sitt sammanhang – den nya infrastrukturen som kan skapa nya tjänster, nya former av interaktion som vi behöver för att ta det sociala ännu ett steg.

Har vi inte gnällt klart på @sj_ab? Kanske dags också att titta vad andra företag gör som är så mycket bättre? För visst: det är underligt att det inte förstår att oavsett vad de vill så är det kundtjänst som de håller på med, oavsett vad så är det idiotiskt att stänga 16.00. Men det där känns som vi stött och blött hur länge som helst. Det faktum att de håller med om att Internet Ombord är skit, det är ju för fan fantastiskt! För vad ska de göra åt det? Det är inte de som sätter priset, det är inte de som gör beställningarna.
Tycker det är dags att SJs digitala medier-gäng får lite lugn och ro, bland annat kanske de inte ska efterfrågas precis överallt, så att de kan börja bygga på en bättre och mer genomgripande implementering av sin digitala närvaro.

Kriget står i våra mobila devices nu.

WordPress.com växer ännu mer genom att Spaces-bloggplattformen nu generellt flyttas över till den plattformen.

Solis skriver långt… men alltid läsvärt.

Veckans sammanfattning matig som fan.

Undrar om de förbjuds prata i telefon, telegrafera eller sända rälsbundnas också?

Well. Social gaming is here to stay. Samtidigt är det intressanta hur vi väljer att nog översälja det ”sociala”. Rätt mycket handlar mer om spel som är enkla att hantera och som finns tillgängliga där man ändå är för att kolla in hur ens vänner mår, vad de gör osv. Att det sedan i spelen finns sociala aspekter: att ge varandra hjälp, att skicka saker till varandra eller som i Planetos fall – vinna över varandra, tror jag inte ska tas som det allra viktigaste. Sedan finns det självklart olika delar: när det gäller de flesta av Zyngas spel så handlar det relativt lite om att tävla mot varandra medan i Planetos fall ökar triggervärdet av att fajtas mot sitt sociala nätverk.
Själv funderar jag på varför vi inte ser mer ingame-advertising i spelen: sponsrade grödor, sponsrade frågor, sponsrade vapen i Mafia Wars (hehe… det sista kanske inte är helt comme il faut när det gäller varumärkesbyggande om man inte heter Smith And Wesson)

Det här är onekligen en cool idé. Mekaniken ligger i stil med Amazons tanke när det gäller böcker – att man gillar samma saker och därmed får tips om det. Det som Ted istället gjort är att låta smaken bygga vidare din sociala graf. Det är en schysst addition.

Hack the vote. Börjar bli dags att se inte bara valsystemet utan också själva logistiken. För inte nog med att det drällt röstsedalr lite här och där – om vi har ett inscanningssystem som teoretiskt ska gå att lura på det här sättet är det dags att förändra saker och ting.

Facebook ska hela tiden dö när något nytt kommer, och företagen flyttar? Nä, sorry men sån där kvällstidningsdramatik sker inte. Det är för jäkla trist att Gray inte ens har rätt siffror. Cirka fyra miljoner svenskar finns aktivt på Facebook…

Jag är övertygad om att det viktiga ligger i att faktiskt skapa distribuerad närvaro och det gör man genom att finnas på flera olika ställen. Att välja att ”stänga” en sak innebär att man förlorar en plats. Om sociala medier ska fungera för företag handlar det inte om att bara flytta sin one-stop-shop utan att se till att varumärket finns närvarande på flera olika ställen, på det sätt som just den tjänsten som man befinner sig på fungerar.