Varje fredag startar ett race av #followfriday på Twitter (läs Mashables korta förklaring) eller som nu blivit förkortat till #ff ,där Twitteranvändare väljer att tipsa varandra om sina favorit-Twittrare. Idén var att just tipsa, ge möjligheten att öka och bredda sitt nätverk genom att hitta nya att följa. Det hela är en god idé men som på senare tid gått lite åt pipan enligt en del användare. Follow Friday Manifesto är i sig skeptisk till utvecklingen.
Själv blir jag självklart jätteglad när någon väljer att föreslå mig och berätta att jag är värd att följas av andra, men samtidigt tycker jag det är jättesvårt att föreslå vilka jag tycker andra ska följa – för det är så lätt att glömma någon. Jag följer personer utifrån att det finns något intressant att hämta (ok, det finns ett antal bland dem jag följer som hamnat där då jag testat såna här followerstjänster… gör inte det – man spenderar en massa tid att rensa bort såna som är rena spamkonton)
Och jag kan nu också känna att det ibland kan verka som ett race för att själv få en rekommendation från de som man rekommenderar. Eller så är det helt enkelt så att den svenska twittersfären fortfarande är extremt liten och helt enkelt lätt blir sin egen “echochamber”. Vilket sällan skapar redundans och fördelar för en utveckling av ett socialt nätverk.
Anette Novak valde att inspireras av min fundering om hur lätt det är att man glömmer någon och denna känner sig kanske utmobbad och glömd och väljer att bojkotta #followfriday/#ff och jag kan faktiskt känna att det hela lätt kan utveckla sig till ett kotteri av personer som föreslår varandra – inte för att man vill att andra ska följa dem utan för att de som blir föreslagna ska se att någon “gillar dem” och därmed skapa en sorts kreddighetscirkel som inte ökar användandet, skapar öppenhet eller nytta för oss alla utan kanske mer skapar en hierarki även i Twittersfären. Även om vi inte först tänkt det så.
Jag tycker dock att Anette drar det hela väl långt, även om jag förstår hennes val och jag tror inte hon är ensam om att ha gjort det valet. Men jag är övertygad om att #followfriday kan vara riktigt bra och skapa en högre altitud för twittrandet. Jag är nog, trots cyberpunkare, en smula cyberoptimistisk ibland.
Så frågan är: vad ska vi göra? Jag tycker att det finns en nytta med Follow Friday, men att man försöker gå tillbaka till själva grundidén: att ge tips och förklara varför. Det är något jag tidigare sagt: ge några ord förklaring varför (Danny Brown gjorde extremen och skriver smärre uppsatser: här är hans förklaring varför). En del har börjat med det – jag gillar det. Själv har jag försökt att hitta någon sorts tema: typ mediamänniskor, vänner osv. men det har ändå inneburit att jag tappat bort en del. Vilket innebär att jag därmed inte gjort det jag vill att #ff ska vara.
För jag tycker det vore synd om Twitters möjlighet att ha ett brett spännande och lärorikt nätverk försvinner i att det skapas en elit som bara tipsar om varandra. En fara som jag sett även hos mig själv vilket gör att jag skriver den här postningen – det är inte anklagelse mot andra utan lika mycket mot en oinsikt om konsekvenserna för ett #followfriday som tappar sitt sting.
Vad tycker ni som läser? Är Follow Friday bara en echochamber, en spamfest eller finns det någon nytta med det? Och hur skulle man kunna utveckla det? Vi behöver inte göra som andra – Twitters styrka ligger ju i att det aldrig är centraliserat, regelstyrt utan skapat av de som använder det. Så frågan är väl mer – hur gör vi för att det ska bli ännu bättre? För jag vill ha fler tips på roliga personer att följa, för min del gärna som lämnar bra länkar till intressanta poster om sociala medier, digital pr och allt sånt som gör att jag kan bli bättre på det jag gör.
Uppdatering: Diskussionen fortsätter och Brit Stakston har bland annat gjort en postning på JMW-bloggen där hon går igenom sina favoriter (att jag skulle stå för en anti-Follow Friday-inriktning tycker jag dock är lite orättvist…). Cityrat har också reflekterat över Follow Friday. Själv hoppas jag inte att det försvinner men helt enkelt att det bygger nyttan.
Själv kommer jag försöka att välja fem stycken varför fredag och skriva en “pitch” för varför man ska följa dem.
Uppdatering: Kent Persson, en av de (få) politiker som förstått att använda sig av sociala medier för att få ut sin agenda men med ömsesidighet och konversation har också skrivit om #followfriday.