Aggregerat innehåll är filtrerat innehåll

Peter Wolodarski gör gemensam sak med en mängd andra tidningsägare och menar att Google, Yahoo och andra större nyhetsaggregationstjänster måste dela med sig av sina vinster eftersom medierna annars kommer att tappa sin möjlighet att uppehålla hög kvalitet på sin journalistik respektive de facto överleva. De menar att aggegation är parasitism. Punkt.

Det finns ett antal intressanta aspekter på Wolodarskis inlägg (som onekligen är ett riktigt länkbete) som är intressanta:

  • Det som det än en gång visar är att en gammal industri missar vilka som faktiskt är dess konkurrenter. Skivbranschen trodde inte på Itunes. Medierna har tittat på varandra istället för att inse att Google har blivit ett media. När det visar sig att den bästa på att ta betalt för innehåll på nätet är ett (gammalt) dataföretag respektive när en sökmotor blir en de facto konkurrent på nyhetsfronten genom att skapa ett flöde av alla nyheter som sätts ut – då borde gamla industrier inse att de stirrat sig blinda på en döende affärsmodell och se en ny.
  • Wolodarski gör också misstaget att skylla hela Boston Globes förlust på gratis innehåll på nätet. Självklart – vi vet sedan länge att det är svårt att hitta en solid affärsmodell online: men det är självklart beroende på att det är en mycket tidig utveckling fortfarande. Men fr a glömmer han att papperseditionen fortfarande är vid handen. Och kostar många gånger mer än det smakar för mediehusen – men få vågar släppa den.
  • Han underlåter också att berätta hur stor nytta – och tidsbesparing – som Google ger journalister, och hur många nyheter som de själva hittar genom Googles nyhetssök.
  • Fr a glömmer han bort att nyhetssök är just nyhetssök – det är ett sätt för användaren att filtrera och hitta globala, eller lokala nyheter genom att söka på ett intressant ord. Läsaren behöver idag inte vänta på att redaktionen för den tidning som hon prenumererar på väljer att skriva om det hon just är intresserad av idag utan kan göra en sökning och direkt få tillgång till inte bara ett perspektiv på frågan utan oerhört många olika infallsvinklar.
  • Wolodarski förutsätter också att journalister skapar unikt material och därför är det extra skyddsvärt. Rent subjektivt så är jag rätt skeptisk till detta. Men självklart – en journalist hittar en AP-nyhet och broderar ut den med lite lokalfärg. Men gör det just den lokalt re-writade artikeln ett unikt värde? Och hur många gånger är det som en nyhet faktiskt är helt unik.

Det hela är helt enkelt en mycket bakvänd, rätt så utvecklingsfientlig och inte sällan okunnig ståndpunkt. Det syftar dels till att journalistik endast kan bedrivas av tidningar. Det har sociala medieutvecklingen bevisat för länge sedan. Journalistik är snarare en inställning än ett yrke. Wolodarski glömmer bort att tidningarna är extremt beroende av sökmotorstrafiken och träffarna – om de inte vore det skulle det vara enkelt att undvika att Google och andra ”stjäl” deras länkar:

  1. Skriv om era robot.txt och .htacess för att förhindra att spindlar och bots från söktjänsterna kna indexera.
  2. Ta bort alla blogglänkar, fimpa den funktionen som gör att det visas.
  3. Ta ut prenumerationsavgift för allt innehåll. Släpp inget fritt utan inloggning.

Det är ett perfekt läge. Frågan är dock – vad blir det kvar av den stolta traditionen?