All kunskap är gratis, mötet är exklusivt

Snart ska jag iväg på Disruptive Media. En mängd marknadsförare, sociala mediemänniskor och företagare kommer att samlas för att lyssna på smartskallar som berättar om hur sociala medier och digital PR kommer att utvecklas framöver, ge case hur de använt det sociala medier i sin marknadsföring. Spännande talare.

Allt livestreamas. Allt delas ut gratis. Många kommer att blogga, ännu fler kommer idag att twittra. De som kommer dit (förutom vi som haft äran att få bloggerpasses :)) har betalat ett antal tusenlappar. Trots att de kunde stannat hemma. Varför gör man det?

Kunskapen (eller content för att vara teoretisk) är idag gratis. Det är mötena som är exklusiva.

Det är en affärsmodell som helt enkelt kommer vara nödvändig och framgångsrik.

För vi människor är sociala – och även om vi blir mer och mer kanaloberoende med vårt socialiserande; digitala möten kan vara lika verkliga som analoga möten, så finns det ett värde i att då och då stöta ihop ansikte mot ansikte. Det finns en sorts faktor x i det analoga mötet som digitala möten saknar. Det är möjligheten att skapa en ännu närmare relation med personer som man redan har relation med via digitala arenor som är det exklusiva: som är konferensens USP.

Jag tror det finns stora möjligheter – och kanske det handlar om överlevnad – att skapa ännu fler mötesplatser som genom innebär att man blandar det digitala och det analoga, som förmerar och skapar högre värde för alla kanaler som konversationen sker på.

För konversationen pågår konstant – det är bara att den sker på olika nivåer, med olika verktyg och mått av intensitet.

Så om du inte är här i Stockholm idag, häng med oss på liveströmmarna. Är du här så ses vi snart.

Folkligt och lokalt i sociala medier

Sent igår kväll ringde en journalist och frågade mig vad som är ”nytt” i sociala medier. Jag gav två svar:

• att Twitter håller på att bli en intressant sökmotor genom att vara filtrerad av människor. Ungefär hälften av de jag följer har jag valt för att de är excellenta på att posta länkar till intressanta poster och sajter som jag vill läsa.
• att Ning.com växer sig större och kommer att bli det breda genomslaget för sociala medier bland ”vanligt” folk – Blocket och Hemnet-användanrna. Ett Ning-nätverk ger möjligheten att föra samman det geografiska lokala – eller hyperlokala – med den digitala arenan runt sociala medier.

Det första har många skrivit om och vi har diskuterat användaren som filter länge. David Armano menar att Twitter är möjligheten att överleva när ”noise” håller på att ta bort ”signalen” (jag bara älskar audiovisuella metaforer):

As more noise, clutter, information, services, and networks are introuduced on the Web, the human feed—human beings will become even more essential in helping us all filter signal from noise so we can make the most of the medium. It will be messy, organic and serendipitous in some ways, combining conversation with content. But context will be key.

Det andra tycker jag är lika intressant – och de hänger ihop. När Twitter blir vår mänskliga informationsfeed – conversational search engine (företaget Samepoint har en intressant take på det) – så söker vi också oss till de mindre grupperna, de mer ”digitalt lokala platserna”, när det handlar om speciella ämnen. Ning.com innebär en möjlighet för alla att bygga sina intressegrupper, och att koppla ihop olika grupper som man själv är medlem i. Tittar man på utbudet av ”Ningar” finns det alltfrån lokala hyresgästföreningar, skolgrupper, branschsammanslutningar, företagsnätverk till ämnesrelaterade diskussioner för personer som annars inte kan träffas.

Det matnyttiga ligger just i möjligheten att personer som annars inte ser den digitala arenan som nyttig faktiskt hittar nyttan här – genom att det analoga är kopplat till det digitala. Genom att använda sig av Nings kapacitet i geografiskt hyperlokala sammanhang förminskas rädslan och aversionen mot att socialisera sig via Internet. Funktionaliteten är hög och innehåller såväl traditionella forumfunktioner, dokumentarkiv men också statusuppdateringar och mycket mer.

För att ta ett exempel:

Tänk en villasamfällighet. Ett antal hushåll vars gemenskap handlar om vägar, lekpark och gräsmattor. Information och kommunikation har tidigare skett genom lappar i brevlådan. Gemenskapen är relativt låg. Med hjälp av ett enkelt uppsatt Ning-nätverk kan samfällighetens gemenskap öka och den gemensamma kunskapen om vad som händer mångfaldigas då alla har möjlighet att både vara sändare och mottagare. Incitamenten är att varje informationsbit blir ett potentiellt socialt objekt. Kroken handlar om möjligheten att i det digitala bygga möjligheter i det analoga livet. Möjligheten att i närområdet låna saker, hitta nya recept, sälja sina överblivna dörrar, informera om när man tänker såga ner träden på gården etc liksom att fortsätta diskussioner som kommer upp på årsstämmor och liknande.

Ning tar vid där Facebook slutar. Det återkopplar till gruppen snarare än till individen vilket vi i vissa fall söker även om vi är socialt nätverkande individualister: exempelvis när det gäller vardagslivet runt boende, skola och jobb. Genom Ning finns en praktisk och i slutänden pedagogisk möjlighet att öka närvaron hos andra de individer som inte hittat till de sociala nätverken – eftersom nyttan handlar om den analoga konversationen istället för den digitala.

Tyvärr ansåg inte kvällstidningen att det var intressant med Ning. Det var dåligt med kändisar där. Men jag ser Ning.com som en stark möjlighet framöver då det gäller att vidareutveckla och hjälpa fler personer att förstå styrkan hos de sociala medierna.

Min Ning-profil hittar du här. På Twitter hittar du mig som @deeped

Adlén gör en Uusmann (re:pub)

Jag har läst Göran Adléns nyhetsbrev som kommer ut som pdf då och då. Han bloggar inte, han ogillar ganska mycket av det digitala förstår man när man läser hans spaning runt utvecklingen hos unga och de digitala medierna. Hans slutsats är att de unga vill mötas i “den verkliga världen” och vara “yeslifers” istället för “nolifers”:

Nolifer är en riktig tönt som inte har något eget liv utan sitter vid datorn hela tiden och läser bloggar, spelar dataspel och umgås med polare på MSN och Facebook. En yeslifer är däremot cool. Han eller hon har pojkvän eller flickvän, är ute och festar och träffar sina kompisar real life, dvs att helt enkelt kunna möta äkta vänner i riktiga livet.

Den analys Adlén då gör är att den digitala arenan kommer att bli mindre viktig. Det han glömmer är att förstå hur digital natives fungerar och att det handlar om digitala värderingar som han försöker att analysera utifrån analoga värderingar. Den som hans barn pratar om är inte en digital native med digitala värderingar utan snarare en person vars digitala närvaro bygger på att inte klara av att hantera relationer. För en digital native och även många av de digitala immigrants som har digitala värderingar så är relationer grunden – kanalerna är ointressanta. Du umgås med dina vänner på de plattformar som finns givna; MSN, korvkiosken, skolan, Bilddagboken, Facebook, fritidsgården. Geografin är egal, virtuell eller verklig är bara byte av kanaler.

Det Adlén också glömmer är att hans son kan vara en digital native med analoga värderingar – vars behov av personer i sin direkta geografiska närhet helt enkelt också kräver av honom att han hittar minsta gemensamma nämnaren med dessa. Det är inget fel – det är inget som är konstigt; men det innebär inte att det digitala sociala livet kommer att försvinna.

För jag blir lite förvånad att en av Sveriges mest kända trendanalytiker försöker att påskina att det finns bara en enda generell trend åt gången. Genom att medialandskapet och relationsmöjligheterna idag är disruptiva och komplexa sker också trendutveckling på många olika sätt – och det pågår alltid ett stort antal parallella trender liksom att många trender är synkronicerade med varandra. Det handlar om att varje individ är just en individ som väljer att delta i nätverk snarare än att bli en bit av ett kollektiv.

Så jag är övertygad om att Adlén (och hans son) faktiskt har fel. Eller snarare – de är fast i ett analogt analyssätt.

Läs också Katarina Graffmans gästblogg hos Daytona.