Marknadskommunikation är existensberättigande

Jag går och fnular på vad jag ska skriva i min krönika på Resumé nästa vecka. Den här veckan har Mattias (som för övrigt vann YABA om ni missat det) skrivit om att det är så gnälligt, missunsamt och ruttet i reklambranschen. Många intressanta tankar och samtidigt: tror vi att det går att ändra en bransch som vår?

Även LordFredruk har tagit upp ämnet i Kontaktmannen:

Kom ihåg att Gollum som sitter inklämd i ateljéns mörka hörn en gång var en sprudlande kreatör som skulle förändra världen.

Ulrikas Resumékrönika går i samma linje även om den handlar om hennes egen väg genom branschen.

Och även om jag än så länge mest lirat i Dalaligan av reklambranschen så ser jag också de tendenser som finns. Jag tror att det bygger på ett antal olika implikationer:

• Vi är alla konkurrenter. Och det är inte så enkelt att sälja reklamtjänster som det är att sälja diskmedel. Samtidigt är det vi som ska se till att diskmedlet faktiskt säljs.
• Vi är en kreativ bransch. Kreatörer är sällan bra chefer. Byråer styrs av kreatörer som blir VD för andra kreatörer. Antingen blir de bittra administratörer eller så blir själva ledarskapet lidande eftersom de fortsätter vara kreatörer. (Självklart finns det undantag)
• Marknadsföring är fortfarande saker som alla tror sig förstå. Att det är lätt och enkelt och att det gärna blir så att reklambyrån blir en produktionsbyrå av marknadschefers halvtaskiga idéer. Visst – det är inte raketforskning vi håller på med.

Jag tror helt enkelt att vi måste skapa en bransch som både är

• mer professionaliserad samtidigt som den bygger på vårt verkliga kapital:
• nyfikenhet,
• idéer är vårt kapital – kreativa idéer och nya sätt att exekvera dem
• en stabil strategisk grund när det gäller relevans och målgruppskunskap.
• sluta tänka i olika pararella kanaler – allt är marknadskommunikation
• vända på logiken – allt är i grunden viralt och socialt

Samtidigt måste vi blev mer pedagogiska när det gäller våra kunder. Idag kan ett företag inte längre tänka marknadskommunikation som något som läggs till efter att affärsidé, säljstrategier och allt det ”viktiga” är klart.

Marknadskommunikation är det mest affärskritiska i en business idag. Det är grunden för ett företags existensberättigande.

Idag står vi inför vad jag menar är en revolution: från att bygga allt på en envägskommunikation (jag håller helt enkelt med Mark i hans ingång här). Vi lever i en tid där det gamla sättet inte längre är effektivt, inte är önskvärt hos de som är varumärkets målgrupper. Sociala medier har skapat grunden för konversationsmarknadsföringen, för en helt ny spelplan för varumärkens kommunikation.

(Tidigare publicerat på NiclasStrandh.com)

This is new. This is conversation revolution.

The social media has overturn the old marketing thinking. When you today read Bernbach’s words:

”The truth isn’t the truth until people believe you, and they can’t believe you if they don’t know what you’re saying, and they can’t know what you’re saying if they don’t listen to you, and they won’t listen to you if you’re not interesting, and you won’t be interesting unless you say things imaginatively, originally, freshly.”

it’s maybe more true than ever. The rules has changed. The old way of marketing is becoming more and more obsolete because of the birth of digital social media, conversationmarketing and the disrupted medialandscape.

The fact is that people have changed. And people are consumers. Consumers are fans. And the fans are fans as long as you see them, listen to them and talk to them. They are your associates of your brand. Marketing and communication is joining forces and the things we formerly took for granted is up for grabs.

If the sixties initiated the creative revolution we now live in the midst of the conversation revolution.

(Tidigare publicerat på NiclasStrandh.com)

All marknadskommunikation är viral

När man läser moderna marknadsföringsteorier så är olika segment är hårt uppdelade: print har en sorts marknadslogik, TV-reklam en annan, viral marknadsföring har en logik, direktmarknadsföring har sin egen osv. Problemet är helt enkelt att det innebär att man skapar ett antal pararella kommunikationsrör som alltför sällan kommunicerar med varandra – men alltför ofta känns det som om det är grundtankar som byggs in i varje rör istället för att styras av ett gemensamt varumärke.

Genom sociala mediernas kraftiga ökning som viktig kanal för marknadskommunikation – en kanal som förändrar mycket av marknadskommunikationens inneboende logik – så blir det också svårt att fortsätta att separera olika segment i marknadsföring.

Allt är reklam. Allt är PR. Allt är marknadskommunikation. Helt enkelt.

När det händer så krävs det också en annan syn på nåbarhet och effekt. När jag skickade upp min korta tanke på Twitter om att all marknadsföring måste bli viral fick jag följande svar från Elia på Tribaling.com:

All marketing goes viral, and it must become MUTATED VIRUS – as it is changed, bent, twisted, and molded into meaning in our lives

Det är precis så jag tänker – marknadskommunikation måste fungera på ett flexibelt sätt – varumärket måste våga förändras utifrån sina målgruppers värdering och önskningar av detsamma – muteras (eller remixas) till att bli vad kunden förväntar sig och vill ha: ett varumärke som inte ger kunden mening och värde i det egna livet är ett meningslöst varumärke.

Det är därför all marknadskommunikation måste byggas utifrån att det kan – och kommer att – spridas viralt: genom sociala medier pratas om, föras vidare och länkas. Det är därför det också blir så viktigt att som företag och varumärke faktiskt delta i konversationen på sociala nätverk. Mun-till-mun-kommunikationen är viktig, har alltid varit det men sällan setts som en de facto del av marknadsföringen. Varje kampanj har en större effekt än den direkta räckvidden.

Farhågorna från företag och varumärkesansvariga är just att en viral spridning alltid är okontrollerad.

Och Seth Godin visar problematiken i just detta:

The more people you reach the more likely it is that you’re reaching the wrong people

Problemet med det argumentet är att det alltid varit så. Genom digitala nätverk, och deltagande kan dock företagen på ett helt annat sätt skapa sina egna bilder av vad varumärket är – genom att berätta, konversera och lyssna. Att försöka nå den de vill nå istället för att nå så många som möjligt. För når man den som vill konversera med varumärket, vars liv ges ett högre värde genom att ha en relation med varumärket så kommer man nå flera som på samma sätt finner ett värde från varumärket. Detta eftersom vi i de digitala nätverken söker gelikar utifrån gemensamma värderingar och inte utifrån geografiska och/eller demografiska värden (mer om det senare i postningar om analoga och digitala värderingar, mitt och Brit Stakstons teorem).

Det är den verkligt effektiva virala spridning som sker – att få människor att prata om varumärket med varandra på ett positivt sätt, och att det förs vidare genom målgruppens incitament att varumärket ger dem värden i just deras liv. Som det alltid gjorts men som genom digitala medier får ett mycket större genomslag – genom sökbarhet, delbarhet och att vi söker personer med våra värderingar istället för i vår egen ålder eller geografiska belägenhet.

Det finns helt enkelt inte längre incitament att ”skydda” varumärket utan snarare handlar det om att leva varumärket – tillsammans med sina kunder. Det är vad viral marknadskommunikation måste handla om – inte coola filmer på YouTube.

(tidigare publicerat på NiclasStrandh.com)