Vad är en #hashtag 2017? Strategiskt och taktiskt runt sociala mediers viktigaste tecken

Vår senaste podcast handlar om hashtags. Detta eftersom det är en av de vanligaste frågorna vi får och en av de mest lästa postningarna på den här bloggen är en fyra år gammal postning om just hashtaggar. Så dags för lite uppdatering! Den här bloggposten är ett komplement till podcasten så glöm inte att också lyssna på den!

Hashtagstrategi – ett måste för att kunna nå ut.

Ju mer integrerade hashtaggar blivit i vår kommunikation desto viktigare har det blivit för företag och organisationer att tänka strategiskt kring användandet av hashtags. Det är alldeles för “dyrt” idag att bara tagga för taggandets skull. Utan varje hashtag man använder måste vara där utifrån ett mål och ett syfte.

Viktiga saker att tänka på när man sätter en strategi för sina hashtaggar är:

  • Vad ska hashtaggen göra? Att sätta mål och syfte är en grundläggande del så fort det kommer till hashtags. Vill man markera sin närvaro? Skapa större räckvidd? Skapa interaktion med en postning? Allt det styr sedan vilken sorts taggar och vilka hashtaggar man väljer.
  • Vilka ska använda hashtaggen? Om det är anställda och ni själva: skapa en hashtag som man kan samlas runt. Om det är kunder och andra intressenter: skapa en som kan användas av dem. Se nedan.
  • Finns hashtaggen innan? Om den finns – kan det finnas ett problem med att använda den? Om den inte finns – kan den komma att användas av andra på sätt som kan förstöra kampanjen eller riskera varumärket?
  • Hur ska vi interagera med de som använder hashtaggen? Dels handlar det om att sätta upp en monitorering på hashtaggen, men också fundera om man ska uppmärksamma de som använder “vår” hashtag genom att be om att få reposta dem eller helt enkelt kommentera positivt.

När vi idag skriver sociala mediestrategier för våra kunder är hashtaggar en del av strategin. Precis som att vi idag behöver veta varför vi väljer en viss kanal, vem vi vill nå via den kanalen och vad vi ska göra i en kanal så är hashtaggar en viktig pusselbit i ett framgångsrikt sociala mediearbete.

En del kanske tänker att “men hallå – en hashtag är en hashtag”. Fast beroende på hur man bygger dem så kommer de att fungera för olika mål och syften och för olika målgrupper.

(Borde man ha en sociala mediestrategi? Självklart. Lyssna på varför vi tycker det är en viktig pusselbit i modern digital kommunikation här.)

Payoff, identifikator och sociala objekt

De senare åren har vi delat in hashtaggar i tre olika segment, användningsområden. Detta för att förutsättningarna för hur hashtagen ska användas/kan användas skiljer sig beroende på hur hashtagen är utformad. Alla tre format är rätt och det är inget som säger att det ena formatet är bättre än det andra utan här är det återigen syfte och målsättning som styr valet av användningsområde.  

Payoff

En hashtag som utformas som payoff är oerhört nära förknippad med varumärket och företaget som avsändare. En hashtag som är utformad som en payoff är ofta “svår” att använda för andra. Den behöver nödvändigtvis inte innehålla varumärkesnamnet eller företagsnamnet men det är nästan alltid varumärket eller företaget som står som avsändare.

Exempel på en payoff-hashtag såg vi under skid-vm i Falun 2015 då McDonalds i sin sponsorkampanj med BigMac-kläder landade i hashtagen #liteförstoltsponsor. En hashtag som fungerade utmärkt som payoff i alla uppdateringar och enheter kopplade till skid-vm, men som blev svår att använda för alla andra. Ett annat exempel är #jordenruntmedving – som också är svår för andra än just Ving att använda.

Identifikator

En hashtag som är utformad som en identifikator har sitt syfte i omvärldsbevakning och sökfunktion.

Den används helt enkelt för att hålla ihop ett ämne, en plats ett varumärke eller ett intresse och består vanligtvis av bara ett ord. Det kan vara knutet till ett varumärke, och där hashtagen består av själva varumärkesnamnet. Syftet är att alla kan använda taggen och att man sedan kan söka på den för att omvärldsbevaka och fånga upp vilka andra som taggat innehåll med samma hashtag.

Vi har tex fått en hel del vedertagna ämnesknutna opinionstaggar som vi kanske främst hittar på Twitter, som #svpol #funkpol #skolsnack mfl. Men också hashtaggar som #catsofinstagram #running #Liseberg eller #gbgftw är exempel på typiska identifiktorer.

Sociala objekt

Den kanske svåraste hashtag att komma på och som kräver mest finess och scenarioplanering är de hashtags som är utformade att användas som sociala objekt. Ett socialt objekt innebär att ett företag, en organisation eller ett varumärke helt enkelt skapar en hashtag som ger användarna förutsättning att driva en historia vidare genom hashtagen, en katalysator för ett fortsatt berättande. En av de mest kända sociala objekt är den hashtag som Coca-Cola skapade i samband med sin “Namn-kampanj”, nämligen #delaencoke. Genom att skapa kampanjen, sätta namn på burkarna i stället för den vanliga logotypen, och sedan ge oss förutsättningarna för att driva kampanjen vidare på nätet via #delaencoke fick oss att göra kampanjen viral. Samtidigt släppte de också kontrollen över kampanjen. På samma sätt gjordes med kampanjen #prataomdet eller Always #likeagirl.

Den här typen av hashtags ser vi emellanåt och är ett fantastiskt sätt att engagera folk genom att låta oss bli medproducenter. Men här gäller det också att man tänker till så att taggen inte slår tillbaka och resultatet inte alls blir det man hoppats på. Exempel på såna är #Mcdonaldstories eller #mynypd. Två exempel där syftet var att lyfta ett varumärke genom att visa på allt positivt, men som båda två tog en helt annan vändning.   

Att använda hashtags för räckvidd och för att öka antalet följare

Genom att utnyttja allmänna (meme-hashtaggar) kan man hitta större räckvidd. Detta gäller tekniskt sett både på Twitter och Instagram men idag mest funktionellt på Instagram. Därför blir en viktig del av ett strategiskt arbete att också hitta ett antal generella hashtags. Dessa använder man sedan kontinuerligt. Det finns på samma sätt “kontextuella” hashtags som man kan välja att agera på. Exempelvis årstider, högtider och liknande. Det viktiga när man väljer att “låna in sig” på såna hashtags är att det finns en relevans. #picoftheday kan man välja en gång om dagen – och för en bild som känns passande. #skylovers kan man använda om bilden visar en fin himmel. På samma sätt kan man självklart jobba med olika högtidstaggar om bilden eller innehållet i postningen är relevant för högtiden. Att försöka haka på hashtags bara för att kan ses mest som tarvligt och löjligt, och därmed minska genomslaget.

På Twitter gäller samma saker för de events-hashtags som finns eller de ämnesövergripande hashtags som används. Att försöka köra en ren reklamkampanj på #svpol är meningslöst men att lyfta fram en fråga som berör ens organisation kan vara matnyttigt. Att använda #almedalen utan att ha innehåll som berör eventet ses garanterat som något negativt men att använda den för att addera värde eller prata om ämnen som diskuteras under eventet ger mer intresse.

Självklart är det viktigt att man ser till att övrigt innehåll på kanalen är intressant och relevant så att eventuella nya följare känner att man valt rätt. Att känna sig lurad pga en  hashtag är riktigt negativt.

Att tänka kring hashtags och event

Ett av de vanligaste användningsområden för hashtaggar är vid evenemang. Om ni som organisation ska anordna en konferens, ett öppet hus eller något liknande bör ni alltid tänka in hashtaggar för detta. Dels en övergripande hashtag för evenemanget och sedan addera eventuella payoff- och identifikator-hashtags. Bland det viktigaste är självklart också att se till att kommunicera hashtaggen i tid. Glöm den inte i inbjudningar, utnyttja den i marknadsföring för eventet och se till att den syns under själva evenemanget.

Om ni har ett återkommande evenemang så är det lätt att välja att addera ett årtal till en hashtag. Det är vettigt om man gör evenemang som i sig själv har bäring på årtalet. Skid-VM 2015 är i sig en identifikator. Men generellt är årtal oftast mest förvirrande eftersom det då lätt blir att man istället för en hashtag får tre stycken eller ännu fler: årtalet före, årtalet efter, inget årtal, fyrsiffrigt årtal eller tvåsiffrigt. Svårigheten att få en översikt och utnyttja människors innehåll ökar mångfaldigt.

(Mer om sociala medier och events kan du lyssna på i det här avsnittet där vi intervjuar Frida Ekman från MEG och Bokmässan)

Att tänka på kring hashtags och tävlingar

Förutom i samband med evenemang så är hashtags vanliga i samband med tävlingar. Idag är det i princip omöjligt att göra en tävling online utan att arbeta med hashtags. När man jobbar med en tävling behöver man vara extra noggrann med vilken hashtag som ska vara den som identifierar tävlingsbidrag. Det behöver finnas en balans mellan att skapa en hashtag som är enkel, förståelig och relevant – och samtidigt så pass unik att den inte finns tidigare eller kan komma att dyka upp hos andra. Ett exempel är för några år sedan när två företag använde #delajulen för sina respektive tävlingar och samtidigt valde en hjälporganisation att också använda just den hashtaggen. Enkelt för tävlingarna hade varit att addera sitt varumärke i hashtagen.

(Mer om tävlingar på sociala medier kan du lyssna på i vårt avsnitt där vi gräver ner oss i alla tänkbara delar om ämnet)

Kontroll och möjligheter

Sammanfattningsvis idag för att ta kontroll över vår synlighet behöver vi som företag, organisation och/eller varumärke tänka mycket mer strategiskt runt våra hashtags. Det har varit vilda västern ett tag och vi har alla testat, taggat och gjort både rätt och fel. Men ju mer vana vi blir att använda hashtags, desto fler taggar kommer att dyka upp, och desto bättre måste vi bli på att utbilda våra anställda, våra experter och våra följare på vilka taggar vi vill använda och vi vill att de ska använda.
Vill du läsa mer om hashtags finns ett antal bra länkar i våra shownotes för podcasten.