En självklar del av vardagen

Varje år gör Språkrådet (som är en del av Institutet för språk och folkminnen) och Språktidningen en ”nyordslista”. De erkänner själva att det är ett pr-stunt för att öka kännedomen om sitt arbete för bra språk och insikten om att språket konstant utvecklas. Språkrådet gör för övrigt ett gediget jobb både på Twitter genom att svara på frågor medan de på Facebook inte verkar ha tid med det...

Årets lista är precis som senaste åren mycket kopplad till digitala och även sociala medie-fenomen (i mars fick Språkrådet plocka bort ordet ”ogooglebar” från 2012 års lista efter påtryckningar från Google). Ord som ”klicktivism”, ”hämndporr”, ”nätvandra” liksom ”selfie” är direkt kopplade till en digital vardag men flera andra ord har tillkommit genom direkt eller indirekt påverkan av fr a sociala medier: ”twerka” är ett känt youtube-fenomen, ”snippgympa” är ett koncept som byggts och initierats via sociala medier, ”rutkod” är en försvenskning av QR-kod, ”mobilmissbruk” och ”betalskugga” bygger på den snabba och stora utvecklingen av smartphones, ”e-sport” är en självklarhet för en digital generation och kanske intressantast är ”linjär tv” som används för tablåbaserad TV – en indikator på att on demand-tittandet ökat markant. 

Självklart kan man tycka vad man vill om orden – de används nog inte av alla hela tiden men listan visar på det som jag tycker är den starkaste trenden under 2013: att det digitala blivit mainstream. Eller som jag och Sarah inleder våra föreläsningar med – Välkommen till folkligheten. Folkligheten ligger i flera parametrar:  andelen svenskar som varje dag använder Internet är en stabil andel som har tillgång till internet inte bara på jobbet utan framförallt i hemmet. Mobilen är en självklar del av den digitala vardagen och nästan helt igenom styrd av det sociala mediebeteendet. Användandet av kanalerna är stort – Facebook en självklar del av vardagen, Instagram fylls med bilder, unga använder Snapchat och Ask, Reddit är en av de viktiga nyhetskällorna för unga gillar och Youtube konkurrerar med vanlig TV. En annan parameter är att detta: både användande och beteende påverkar det innehåll som skapas – oavsett om det är marknadsföring eller mediainnehåll så är hashtaggar, referenser och gillningar viktiga ingredienser och markörer. En av de starkaste folklighetsskaparna är SVT som för varje program skapat och visar en hashtag (läs min postning om hashtaggar). Gillakulturen (läs gärna Elza Dunkels utmärkta text) är ett beteende som idag inte längre ifrågasatt – snarare har det, delningsbeteendet respektive klickräckvidden blivit värdemätare (exempel är Sociala nyheter som tagit över Knuffs plats för att förstå vad som intresserar).

Utmaningen i marknadsföringen ligger att förstå och använda dessa beteenden. För mig är står det ganska klart att det aldrig tidigare varit så viktigt att bättre förstå sin målgrupp och samtidens kollektiva beteenden. Istället för att ifrågasätta uttryck som ”åsiktskorridoren” fundera vad de handlar om; att lyssna in de diskussioner som pågår och hur de kommer att ses när de sipprar ner i ”folklagren” (exempelvis feminismdiskussionen etc.). När varje företag blir ett medieföretag med egna medier, behov av att bygga relationer och öka sin digitala närvaro även hos andra media och användare blir förhållningssättet till de ämnen som debatteras viktigt. För målet med förståelsen är att kunna förutsäga vad användarna vill veta – innan de vet det själva.