Aggro Pekuliar – början på en förändring

Lyxen att i två dagar ha möjligheten att bara fylla på huvudet, inspireras av fantastiska talare, spännande idéer och få alla sinnen upplyfta till nya nivåer.

När Per Torberger (@pellet) började prata om en konferens för idéer kändes det som han hade ringat in en plats som ingen befintlig konferens lyckats med. Aggro Pekuliar skulle vara mer och annat.

Untitled

Under två dagar på Maximteatern gick den av stapeln. Talarlistan var imponerande men det kan den vara på många konferenser. Det som gjorde Aggro Pekuliar till en annorlunda upplevelse var helheten och jag tänker punkta upp de saker som jag tänkte på. När det gäller talarna hänvisar jag faktiskt till Eventifier och till en Storify jag la ihop med alla tweets (observera att de är i omvänd ordning dock). Vill ni se alla mina bilder så finns de på min och dotterns gemensamma Flickr-konto.

Untitled

Det har varit så fascinerande saker som sagts att det känns lite som om det kommer ta både tid och kraft att försöka omfamna och liksom vrida in dem i sin egen tankevärld.

Untitled

Så istället – några övergripande reflektioner om vad Aggro Pekuliar gör som andra konferenser kan försöka ta efter:

  • Scenografi. Exempelvis är det fler och fler konferenser som gör en snygg setting men Aggro Pekuliar förändrade scenen flera gånger varje dag. En ny kontext och nya saker att upptäcka, ibland ballonger, ibland märkliga glittriga palmer, tyg – you name it. Bra ljussättning. Upplevelsen för ögat var perfekt och den blev inte ”van” och blind för det eftersom det hela tiden förändrades. 
  • Maten. Per hade tagit dit en god vän som jobbar med mat och upplevelser. Så väl smörgåsar som luncherna hade en tanke bakom. Luncherna var unika i att bygga på matpassion, hemlagat ned till ketchupen och serverat på ett sätt som faktiskt gick att äta även i mingel-läge. Sorry men stora tallrikar är inte något bra. Korvlådor som här – med en väl avvägd portion mycket bättre.
  • Maten 2. Ofta är middagar på konferenser stora galamiddagar där man ofta sitter med ungefär samma personer. Här hade Aggro delat upp alla som kom i grupper och bokat bord på olika restauranger i stan. Det innebar att man träffade nya personer, ens safety zone utmanades. Så fick man äta gott och efteråt hade alla något att prata om eftersom alla grupper ätit olika saker.
  • Mingel är alltid svårt och även här fanns det många saker att göra. Men genom att se till att det inte blev påtvingat genom för små lokaliteter men samtidigt att hämtning av kaffe, mat osv krävde mycket rörelse förbi andra människor blev det enkelt att stanna till och prata.
  • Föreläsarna en del av konferensdeltagarna. En stor majoritet av föreläsarna – trots att många endast pratade engelska – var med under större delen av konferensen. Vilket innebar att deras föreläsningar och Q&As fortsatte. Ibland sker det men lika många gånger så åker man som föreläsare vidare när man gjort sin grej. Att göra den dealen med föreläsare: att de ska vara tillgängliga och att få dem att se värdet i det är en hit.
  • Mixen. Innehållsmässigt var Aggro oerhört spännande och med allt från eye-movement, planning om värdet att kopiera, beteendeekonomi, design, en creative directors livsresa via sitt arbete och ledarskapsutbildningar med hjälp av poesi till lean yourself. Och mycket mer. Briljant.
  • Avbrott och utbrott. På Aggro Pekuliar bröts föreläsningarna av med filmer, med dans. Jag tror att framtidens föreläsningar måste arbeta ännu mer med detta – inte som gimmicks utan som förstärkare, ställtidsfunktioner och inspirationer som adderar ett mervärde. Jag tror att nästa års Aggro Pekuliar kan bli ännu bättre.
  • Interaktivitet. Någon i Twitterflödet valde att göra sig lustig över att det skedde flera avbrott i form av publikinteraktion. Men det var bra – vi är alla i trygghetszoner.
  • Oväntade format. Istället för att alla gör samma saker – gör något annat. Förändra formaten ibland. Utmana föreläsarna. Här kan också ”badgen” gå in. Aggro Pekuliar hade skapat ett häfte, däribland med visitkort för mig att ge vidare till personer man mötte liksom information om talarna, anteckningsmöjligheter mm.
  • Oväntade gåvor. Vi fick Ernst Billgrens böcker, vi fick en liten doftflaska som användes i en av föreläsningar. Om man kan fixa det – saker som inte är pamfletter eller give-aways utan verkligen gåvor gör att man som deltagare känner ett ”wow”.
  • Bra teknik. Det här var kanske Aggros svagaste länk men det är extremt viktigt att se till att all teknik fungerar. Där var veckans andra konferens Digital Knowledge Day i det närmaste flawless.

Aggro Pekuliar

Så en fest för alla sinnen. Glöm inte att vi både känner, har ett luktsinne, upplever saker med det sinne som lägger ihop alla andra. Det finns extremt många bra konferenser i Sverige. Vilket gör att det där lilla extra, mervärden och helhetstänkande blir mer och mer viktigt. Om du som företag ska fixa ett event: fundera över målen med det – inte de direkta utan effektmålen, tänk bort att bara köra föreläsningar utan bjud in till storytelling. Titta på punkterna ovan och fundera över hur ni inom era ramar kan öka upplevelsen.
För det är just upplevelsen som säljer.

Post #080 i #blogg100

Ps. Jag har inga intressen i Aggro Pekuliar mer än att jag varit lite bollplank då och då.Ds.