Klout och en kattbild

Mitt i förberedelserna inför min lilla turné kommande vecka ramlar det in lite intressanta saker runt Klout. Förutom att Aftonbladet ringde upp och intervjuade mig om Klout så hade Petter Knutsson nu kunnat se vad en sån här stunt ger i Kloutscore. Den intressanta berättelsen har han själv skrivit ner på sin blogg och är läsvärd. I korthet – han gjorde en remake på Two Girls And A Puppy där två flickor ville ha en hundvalp och pappan lovade dem en sådan om de fick en miljon likes på Facebook vilket de fick på mycket kort tid. Båda är bevis på att mänskligt och emotionellt innehåll fungerar men också att den virala kraften i likes har blivit högre sen ett halvår.

Petters Klout

Men Klout då. @petterknutsson skickade mig en skärmdump på vad som hänt hans Kloutscore eftersom jag skrivit en del om Klout och om influence marketing:

720422746

 

15 punkter upp. Det är ett jättehopp men inte så underligt eftersom Klout dels väger Facebook högt kontra övriga tjänster men det vore oerhört märkligt om inte en postning med över 70000 likes och nästan 3000 delningar skulle ge utslag. För Klout mäter vad andra gör med ditt innehåll och den data man kan mäta med är just delningar, retweets respektive likes, kommentarer och mentions. Det mäter räckvidd och eko. Inget annat. Har Petter inflytande? Nej. Det krävs många fler parametrar för att göra ett sånt uttalande. Har han influerat andra? Ja. Eftersom man väljer att skicka vidare, likea och kommentera så har han influerat andra att göra något med hans innehåll.

Klout mäter vad andra gör med ditt material

Det här visar än en gång att Klout faktiskt fungerar enligt det sätt som Klout tänkt att algoritmen ska fungera. Självklart blir det knepigt bland dem som menar att hög score i sig själv har ett värde för individen – Petter har gejmat upp den och den kommer iofs långsamt sjunka under kommande nittio dagar ner till en nivå som är mer normal. Vilket innebär att det är intressantare att se på hur en individs score ser ut under längre tid än att bara titta på just den siffra som står. Exempelvis Petter Knutsson har i sina moments ett foto som engagerat över 5k men sedan en mindre engagemangsgrad. Det innebär att om jag är ute efter att hitta någon som jag vill använda för att skapa hög grad av räckvidd bland många så vet jag att han kan men att han inte gör det hela tiden.

Det Petter skapade är ett briljant exempel på vad Klout mäter, liksom de svagheter som finns i algoritmen och det innebär att Klout ensamt aldrig kan ge hela bilden. Men det är också ett talande exempel på hur digital medielogik ser ut.

En annan sida av myntet

En relaterad fråga för Klout blir de som redan har resonans och eko i andra medier – vilken influens har de i den nya mediesfären. På vilket sätt styrs den diskussion som sker vidare inom Twitter och andra plattformar. Influens är inte makt. Men makt kräver personer som kan influera andra. Påverkan sker i flera steg där influens är det första. En rejäl genomgång har gjorts av JMW, @britstakston och Notified runt diskussionen om Barnfattigdom.

En möjlighet för att bearbeta ett mediekritiskt granskande och där man sätter upp topplistor över de som ”hörs mest” är verktyg som Klout som samlar in data och sammanställer dem algoritmiskt. Det viktiga kapitalet ligger i vad som sker med inläggen dvs hur många som retweetat olika inlägg och därmed fört det vidare ut. Och hur det sedan får en fortsatt påverkan på övriga medier  –  och den story som blir den bestående.

Både när det gäller marknadsföring men också när det gäller att kritiskt granska det nya medielandskap liksom den nya medielogik som byggs idag genom en allt mer ökad närvaro och integration mellan traditionella medier och sociala medier så krävs olika verktyg för att på ett så objektivt sätt som möjligt se hur olika aktörer lyckas både i räckvidd, ryktbarhet, relevans och resonans.