#realconf om kriskommunikation i realtid

E-government. Det handlar inte om att bygga portaler längre i den tredje generationen: handlar om att öppna data och API och skapa bättre dialogmöjligheter mellan myndigheter och medborgare. 24timmarsmyndigheten får rejält med spö genom att man har kontorstider.

Norska säkerhetspolisen ser nödvändigheten i att vara där människor är och faktiskt skapa möjligheter till interaktion. Framförallt ville man nå unga. Det de såg var att unga söker sin information i sina nätverk, inte via Google. Och de jobbar via Facebook och utvecklar sin närvaro och svarar på cirka 95% på alla inlägg. Ger ett exempel på hur man kan använda sociala medier i kriskommunikation – vi använder medier så olika: och lärde sig att många helt enkelt missar mycket genom att faktiskt bara vara på exempelvis Facebook – alltså måste man skapa närvaro där människor är.

Viss skillnad på demografin mellan norska Facebook och svenska:

Krisinformation.se ser den stora utmaningen skapa dialog som är sann och meningsfull mellan medborgare och myndigheter.

Hur fungerar realtidskommunikation tillsammans med offentlighetsprincipen? Det har varit ett av problemen: både cautious and curious på de legala aspekterna.

Norska säkerhetspoliser ser Twittermålgruppen som mycket värdefull utifrån deras kunskap och ställning som opinionsbildare medan på Facebook kan man nå ”alla” men inte på samma sätt ”värda”. Man måste skapa möjligheter för ett digitalt handslag. Det handlar om att lära sig och på så sätt bygga närvaro. För Krismyndigheten handlar det inte om ett val utan en nödvändighet – deras uppgift är att möta människor.

Norge och Sverige har ungefär samma utmaningar som Sverige – man behöver göra det: och förändra efterhand. Sociala medietåget går nu och då måste man vara där.

Diskussion runt Gov 2.0 och open data. Norska säkerhetspolisen menar att det inte är någon större skillnad mot att hantera information på sociala medier än förut. Handlar mycket om att skapa tillgänglighet och lyssna på sina mottagare vad de behöver. Mycket handlar om generell kommunikation. När det gäller open data så tittar man på detta.

Meningen med att ha en statlig myndighet ska vara att vara transparent.

Även här handlar det om resurser liksom att bygga förtroende för sociala medier hos allmänheten.

  • Minst lika viktigt är det att våra myndigheter internt har kompetensen kring detta. Ser vi till vissa strömningar i myndighetssfären så håller man på att urholka detta genom att inte se webb, kommunikations- och informationsfrågor som strategiska utan låter de sköljas ut med badvattnet i en krympande verksamhet. Svårigheter med föryngringen inom myndighetssverige är också en tröskel som man inte än förstått.