Egentligen är det intressantare att fråga sig: vad händer med oss?
Media och information blir bite sized: 140 words -> 140 characters. Ett exempel är hur hans korta meddelande skapade ett antal mediaträffar. Allt förflyttar sig.
Livsspannet för information blir kortare: throw away. Från att vara 24 hr -> 24 minuter. Realtid handlar om att posta i rätt ögonblick – förstå när ens målgrupp faktiskt läser exempelvis tweets. ”Web of flow”.
Ubiquitous från att vara online för att aktivt kolla nyheterna till -> telefoner som pushar nyheter.
”The mass-starbuckization of media” – amatörer blir publicister istället för experter. Det handlar om att lätt tillgängligt, lätt konsumerat och snabbt glömt: media snacks.
The really real social web. Augmentet reality. Det handlar om riktiga människor, en riktig värld och får riktigt konsekvenser för samhället.
SPOF – single point of failure – distributed governance. Två val över hur det nya medielandskapet ska leva. Det ena bygger på några få propreritära system eller på ett stort ekosystem av sociala medie applikationer på en enda plattform: webben. Fajten står runt: människors identiteter – vem äger informationen. Streamens routning – vem bestämmer den. The social inbox. Och framförallt realtidssökning. Planen är öppen – Google gör inte realtidssökning. Problemet är att realtidsinnehållet är inte så öppet som webben var.
En utveckling mot riktiga identiteter: exemplet på hur även Myspace-Tom blev Tom Anderson. Blir viktigt att skapa möjligheter att verifiera identiteter. Det handlar om personal branding. Det som händer är nu att vi går mot en enda identitet och använda den för att logga in på flera ställen. Browserkriget har gått över i ett krig mellan Facebook Connect mot OpenID.
Det handlar både om öppna standarder men också om ”web of trust” – att man använder sig av olika tjänsters förtroende att kunna verifiera vad som faktiskt identifieras. (min notering)
Pownce stängde på två veckor. Man kunde få ner sin data men inte sin metadata – sina relationer och ingen möjlighet att peka vart man tagit vägen. Ett annat exempel är Geocities som Yahoo! håller på att stänga. Och det som händer nu är att fler och fler tjänster stänger och försvinner.
Vi behöver prata om en digital bill of rights: man måste ha kontroll över sin identitet, man ska ha möjlighet att logga in på alla sajter med sin identitet, man ska kunna pusha sina aktiviteter oavsett vilken plattform man skapar dem på, man ska kunna följa kommentarer plattformsoberoende och kunna göra backup på all data och metadata på sin egen server.
Realtidswebben är här men det som oroar är att vi fastnar i ett antal plattformar där vi inte har kontroll över det grundläggande.
”Freedom is like taking a bath – you have to keep doing it every day.” Florynce Kennedy
Uppdatering: Här finns video från Jyri Engströms session. Sevärd.